Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Tid och pengar formar livspusslet

Tid och pengar ska passas ihop i alla människors livspussel. Högavlönade karriärklättrare och fattiga arbetslösa har samma problem.

Bild: Foto: Scanpix
VÄXJÖ. – Det råder obalans mellan tid och pengar i båda grupperna. Det är två sidor av samma mynt, säger Enokson till TT.
Men politiskt hanterar samhället de två gruppernas situation olika. För de karriärbundna och tidspressade finns morötter som jobbskatteavdrag, för människor i utanförskap bjuds aktiveringsåtgärder.
– Men det centrala är hur vi i samhället organiserar arbetstiden, säger Enokson.
I sin avhandling ”Livspusslet: Tid som välfärdsfaktor” beskriver han hur det under 1970- och 1980-talen sker en omsvängning i synen på arbetstiden som politisk fråga. Innan hanterades frågan inom socialpolitiken, som en angelägenhet som gäller hälsa och jämlikhet. Nu är arbetstiden en fråga i den ekonomiska politiken, en faktor för tillväxt och konkurrenskraft. Därmed är tanken på arbetstidsförkortning borta från den politiska agendan.
– En icke-fråga, konstaterar Enokson.
Genom intervjuer med folk i ett litet småländskt samhälle hittar han fem grupper i befolkningen, människor med olika lägen på skalorna fattig–rik, tidsbrist–gott om tid. Under livet hinner många förflytta sig mellan grupperna, somliga flera gånger. Här är Enoksons indelning:
De karriärbundna. Fattiga på tid, men ekonomiskt starka.
De obehövda. Dåligt med pengar, men mycket tid. Här finns till exempel ungdomar och utlandsfödda som inte släpps in på arbetsmarknaden. De ser sig som icke efterfrågade i samhället, menar att de inte får chansen att bidra med de resurser de har.
De oberoende. Har både gott om tid och god ekonomi. Här finns till exempel folk som lever på kapitalinkomster eller försäljningsvinster.
De omhändertagande. Har ont om såväl tid som pengar. Här finns folk i låglönejobb, till exempel vårdanställda. Inte sällan handlar det om ensamstående mammor.
I skärningspunkten mellan dessa fyra grupper finns den femte. De balanserade, som faktiskt klarar att få hyfsad jämvikt mellan tid och pengar i tillvaron.
– Tack och lov finns det mycket som talar för att det är den största gruppen, säger Uffe Enokson.

FAKTA/Modeord med genomslag

Ordet livspussel har formats under 2000-talet och fått stort genomslag i politik och samhällsdebatt.
På nätet får man 33 800 träffar på ”livspussel” och 24 500 på den bestämda formen ”livspusslet”.
Fackliga organisationen TCO påstår sig ha myntat ordet 2002, men i TT:s nyhetsbank finns belägg för att det använts tidigare.
”Vi driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv”, skriver TCO på sin hemsida. ”Fortfarande är det kvinnorna som tar det största ansvaret för att livspusslet ska gå ihop”, skriver Kristdemokraternas kvinnoförbund.
Livspusslet var tema för flera program i SVT:s Dokument inifrån i början av året.
Ordet används också i reklam, till exempel för privata städtjänster.
(TT)
Gå till toppen