Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

Skrämmande säkert

I vår jakt på trygghet kan vi få betala med vår frihet, skriver Margareta Flygt.

Bild: Foto: Scanpix
”Det enda som är säkert är att ingenting är säkert. Och inte ens det”, står det på en husvägg i Berlin. Strävan efter trygghet och säkerhet är något som kännetecknar vår kultur mer än något annan – vi invaggas i en vision om att det skulle vara möjligt.
Den tyska författaren Juli Zeh tar vara på sin mediala uppmärksamhet. Hon har tillsammans med sin kollega Ilija Trojanow gett ut ”Angriff auf die Freiheit. Sicherheits­wahn, Überwachungsstaat und Abbau der bürgerlichen Rechte” (Angrepp på friheten. Säkerhetspanik, övervakningsstat och avveckling av medborgerliga rättigheter), som vore lika angelägen i Sverige. De blottlägger riskerna med den totala digitala övervakningen som vi utsätts för med terroristbekämpningen som alibi, enligt dem en fara för demokratin. Tysklands historia har medfört en vaksamhet mot vad statlig informationskontroll kan leda till – medan vi i Sverige ofta okritiskt låter våra uppgifter samlas i otaliga register.
Det är polemiskt skrivet, texten skakar om – förhoppningsvis inte bara inom det egna landets gränser. Som påståendet att 11 september verkar ha kommit lägligt för en politisk kursändring. Nu accepterar vi ett intrång i privat­sfären som vi aldrig hade gjort annars. Zeh–Trojanow går pedagogiskt igenom alla typer av datalagring som finns. Vad händer om all information en dag används i ett samhälle som bygger på andra moraliska grunder? Kan en bank vägra oss lån för att vi handlar i fel område och i fel affär? Eller nekas vi ett jobb för att vi sett fel filmer och läst fel böcker?
En del är bekant, annat är nytt. Som att tyska jurister och generaler arbetar för en lagändring som delar in medborgarna i två klasser: medborgare och terrorister. Terrorister ska kunna torteras och liksom i Guantánamo fängslas utan rättslig prövning. Detta skulle förändra rättsuppfattningen där alla är oskyldiga tills motsatsen bevisats. Och vem beslutar vem som är terrorist?
Båda författarna har gjort sig kända för att inte skriva självömkande bekännelselitteratur, utan för att ta politisk ställning. Zeh, också doktor i juridik, överklagade 2008 beslutet om att införa biometriska pass och hennes senaste roman, ”Corpus delicti”, är en skräckvision av framtidens övervakningsstat.
Inbäddade i en vision om total säkerhet fråntas vi just – säkerhet. Vårt riskbehov stillas istället när vi dumdristigt trampar på gasen på autobahn, segelflyger eller cyklar utan hjälm – och det kallar vi för frihet.
”När vi är rädda prasslar det överallt”, sa redan Sofokles, eller som Zeh–Trojanow uttrycker det: ”Den säkre medborgaren är den kontrollerade medborgaren.”
Det enda som verkligen ger oss trygghet är att vi skapar en fredligare värld. Men så länge detta anses vara en naiv dröm införs en repressiv statlig kontroll med trygghetsförsäkran som alibi.
Gå till toppen