Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Palmerna slår kottarna i taket

Kottepalmerna i Lunds botaniska trädgård behöver ett nytt hus. Ett sådant kostar några miljoner.

Aktionen ”rädda kottepalmerna” inleds härmed och det är fritt fram att hjälpa till om inte Lunds universitet och Statens fastighetsverk plötsligt skulle plocka fram pengar. Och det vågar Marie Widén egentligen inte tro på även om hon gör vad hon kan för att påtala behoven.
– Det är faktiskt bara en liten påse pengar vi behöver och för innehållet i den skulle vi få väldigt mycket, inte bara rädda kottepalmerna utan kunna erbjuda moderna och tillgängliga växthus för en bra utbildning om växternas och naturens betydelse. En insats som är väl så viktig i klimatdebatten, säger Marie Widén.
I Palmhuset på Botan växer två kottepalmer. De är lika gamla som anläggningen, 140 år. Nu har de nått taket. Så gott det går skuggas de på sommaren men de får brännskador på bladen.
– Beskära dem kan vi inte, eftersom de har sin tillväxt i toppen. Det saknas inte bara takhöjd, också luftmassan behöver bli större för växterna. Ett par år till kan kottepalmerna klara sig, men vi kan inte tillåta att de går igenom taket, säger Botanchefen.
Vad händer då?
– Vi får hugga ner dem. Det går att sätta nya frön till träd som behöver 40 år för att bli könsmogna och då är de en halvmeter höga. Flera generationer barn kommer inte få uppleva att komma hit och klappa dem och förstå hur viktig naturens utveckling är.
För så är det, just kottepalmerna är väldigt populära för barn att se och höra berättas om. Inte just dessa, men växten fanns före dinosaurierna. Barnen i en andraklass som lyssnade när Marie Widén berättade blev så förtjusta att de skickade ett brev till henne. I brevet låg 22,50 och en lapp där det står ”till kottepalmerna”.
– Jag blev rörd och har sparat brevet och pengarna i min skrivbordslåda, säger Marie Widén.
En skolelev som hört talas om hotet mot kottepalmerna är Johanna Emgård, som tog studenten förra året med högsta betyg i botanik. Hennes pappa Niklas Emgård är arkitekt. Nu har han ritat ett förslag till hur palmhuset kan byggas till.
– Detta blev något av en familjeangelägenhet, säger arkitekten.
Han gick till Marie Widén med sitt förslag som också innehåller ett nytt kafé och ett samlingsrum vid den nuvarande entrén.
– Jag blev bara så glad för att någon bryr sig om oss. Förslaget är precis vad vi behöver. Det lilla kaféet vi har drivs på dispens på artonde året. Vi har ingenstans att ta emot folk. Det behövs verkligen en modernisering för de krav som nu ställs på en anläggning av det här slaget som årligen tar emot 150 000 besökare, varav bortåt 40 000 i växthusen.
Någon prislapp för Niklas Emgårds förslag finns inte. Det är återhållsamt och innebär inga stora ingrepp i trädgården. Kottepalmerna växer och pengarna lär dröja om de ska komma den normala vägen. Marie Widén är inte främmande för onormala vägar, donation eller sponsring.
Kan man adoptera en kottepalm?
– Jag är öppen för allt.

Kottepalmen

Kottepalmen (Cycas circinalis) är ingen palm utan utgör en egen grupp. Växten har funnits i miljontals år. I dag finns inga naturligt växande kottepalmer. Nedhuggning av regnskogen har förstört deras växtplatser. De större botaniska trädgårdarna har några exemplar. Botan i Lund kan hjälpa till med frön till andra anläggningar.
De två exemplaren i Lund kom från Sydostasien samma år som den botaniska trädgården stod klar på sin nuvarande plats för 140 år sedan.
Det är en hane och en hona som växer i Palmhuset. Hanplantan får en stor kotte i varje topp. Honans frön, som är utan skal, är stora som hönsägg.
Gå till toppen