Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Kulturkrock slog hårt

Kaos och frustration. Så sammanfattar Lundapersonalen flytten till Malmö. – Man ville bara lägga sig ner och skrika, säger undersköterskan Lene Nyberg.

”Vi förväntade oss att det skulle bli bättre här men i stället flyttades vi tjugo år tillbaka i tiden", säger sjuksköterskan Jennifer Bisset. Till höger om henne sitter Ingrid Berger (skymd), Majvi Winther och Lene Nyberg.Bild: Foto: Hussein El-Alawi
Planen var att avdelning 21 i Lund skulle flytta till nya avdelning 11 i Malmö den 1 oktober. På ett planeringsmöte några veckor dessförinnan fick avdelningschefen Eva Runesson veta att flytten var tidigarelagd, till den 9 september.
– Jag fick panik, säger hon.
På detta möte skulle hon bland annat bestämma möbler till en avdelning hon inte ens sett.
För att underlätta flytten drogs antalet patienter ner i Lund men de som var kvar flyttades samtidigt med allt annat, inklusive personalen som aldrig satt sin fot på den nya avdelningen.
– Patienterna kom i kläm bland alla flyttkartonger, vi hade inte tillräckligt med tid för dem, säger undersköterskan Majvi Winther.
Hon och de andra går så långt att de säger att patientsäkerheten var hotad. Det hade räckt med tre dagar, säger de, tre dagar för att bygga upp den nya avdelningen, lära sig hitta, hitta rutiner, gå bredvid någon från Malmö som kunde visa, få tid att komma in i Malmösystemet. De hade inte ens passerkort för att kunna ta sig in.
– Hoppas de lär sig något av detta, ingen annan ska behöva uppleva det som vi har varit med om, säger undersköterskan Slobodanca Babic.
När ändå allt var på plats och det värsta kaoset hade lagt sig tvingades de också inse att det inte var mycket som var lika mellan Lund och Malmö. Det blev helt enkelt en kulturkrock.
– Vi förväntade oss att det skulle bli bättre här men i stället flyttades vi tjugo år tillbaka i tiden, säger sjuksköterskan Jennifer Bisset.
En normaldag i Lund gick personalen cirka 6 000 steg, i Malmö blir det 12 000. Det beror på lokalerna som de hävdar är trånga och tungarbetade vilket ger mer spring och mindre effektivitet. På avdelningen finns en dusch till samtliga patienter, en dusch som dessutom är möglig, en dusch som ändå måste användas inför varje operation. Patienterna klagar på maten och köket är så slamrigt att köksbiträdet måste gå med stora hörselskydd.
För de medicinska sekreterarna blev det om möjligt ännu värre. Journaler skrivs inte på samma sätt i Lund och i Malmö eftersom de finns i olika databaser som inte är kompatibla, alltså man kan inte kopiera den ena journalen över till den andra.
– Så det tar extra tid och blir en belastning för oss men framför allt för läkarna, säger sekreteraren Eva Larsson.
Mycket har blivit bättre under de månader som Lundapersonalen har varit i Malmö.
– Och självklart har vi inget emot avdelning 12, alltså Malmöavdelningen, vi förstår att de blir trötta på oss, säger Eva Runesson.
Hon tror att det kommer att ta minst ett år innan kulturskillnaderna försvunnit. Fram till nu har fem personer sagt upp sig – i ren frustration.
Gå till toppen