SKÅRE. – Den har halverat vår energiförbrukning. Men man måste göra ren filtret ofta. Det missar många, men det är det som är hemligheten för att få pumpen att fungera effektivt, säger han.

När temperaturen kryper neråt och elpriserna uppåt börjar många fundera på hur man värmer sitt hus.

Mats och Chris Moritz hus på 145 kvadratmeter är byggt i början av 1970-talet och ligger vid stranden i Skåre, där vinden kan ligga på rätt ordentligt. Tv-rum och kök går i ett, parallellt med fyra sovrum och kapprum. Ett vardagsrum är byggt i vinkel mot resten av huset.

Fram till 2003 värmdes huset med en elpanna och vattenradiatorer. Medelenergiförbrukningen låg på 27 700 kWh per år.
– 2004 satte vi in en luft/luftvärmepump, lät elpannan fortsätta värma tappvatten. Mot vardagsrummet, sattes en glasdörr in som hålls stängd så att rummet under vinterhalvåret normalt inte är varmare än cirka tio grader.

– I dag gör vi av med i medeltal 13 500 kWh per år, mindre än hälften mot tidigare. Värmepumpen förbrukar 2 600 kWh, resten är till varmvatten, belysning, kyl och frys och annat som förbrukar ström. Själva uppvärmningen av huset kostar oss mindre än 3 000 kronor, säger Mats Moritz.

En luft/luftvärmepump kostar omkring 20 000 kronor inklusive montering. Mats Moritz har installerat sin pump själv. Pumpen susar lätt där den sitter, diskret monterad i väggen över dörröppningen mellan kapprummet och övriga huset och med slangar ut till enheten som sitter utanpå huset.
– En öppen planlösning är bra, och man får tänka på att hålla dörrarna till sovrummen öppna så att värmen kan cirkulera.

– Jag gav ungefär 8 000 för pumpen och har sparat 80 000 i elkostnader. Även med montering hade den lönat sig snabbt. En luft/vattenvärmepump är betydligt dyrare, den går på omkring 120 000 med montering. Fördelen med luft/luft är att den reagerar mycket snabbare om man vill ändra temperaturen. En luft/vattenpump är trögare, säger Mats Moritz.

Men en förutsättning för att pumpen ska fungera, och en väldigt viktig sådan, är att man rensar filtret ofta, helst var fjortonde dag.
– Det är jätteviktigt, men många missar det. 500 kubikmeter luft passerar filtret i vår pump varje timme dygnet runt. Blir filtret igensatt av damm krämar kompressorn på och drar mer energi men man får inte varmare i huset.

– Jag har tre bekanta som alla sagt att de fått problem med att deras pumpar inte fungerat. Jag har frågat om de tänkt på att rensa filtret. När de gjort det har pumparna fungerat igen, utan att man behövt kalla dit en reparatör som tar 600 kronor bara för att köra ut och titta.

– Helst ska man ta bort filtret var fjortonde dag och dammsuga det eller skaka av det utomhus. Jag brukar göra det allra minst en gång i månaden.

– När luften är fuktig, som den blir här vid havet, kan anläggningen utomhus isa igen, men den avfrostar sig automatiskt och har inte vållat oss några problem. Vår pump har fungerat perfekt sedan vi satte in den, säger Mats Moritz.

Stor oenighet om pumparnas kvalitet

Tillverkarna av värmepumpar struntar i kvaliteten enligt försäkringsbolaget Folksam, som har fört statistik över värmepumpskador sedan 1999.

Siffrorna för 2008, som presenterades i december, visar att drygt 8 500 värmepumpar skadeanmäldes. Av dem var 77 procent mindre än fem år gamla. Då är alla olika sorters värmepumpar inräknade – berg-, jord-, sjö-, luft/luft-, frånluftspumpar med flera.

Folksams statistik är inte okontroversiell. Bland annat sätts antalet skadade pumpar inte i relation till antalet sålda pumpar av samma modell. Enligt Folksam beror det på att pumptillverkarna inte vill lämna ut sina försäljningssiffror.

Svenska Värmepumpföreningen samlar in statistik över försäljningen av värmepumpar. Då försäljningsvolymen för värmepumpar ställs i relation till antalet skador konstaterar föreningen att det uppkommer skador på 1,2 procent av värmepumparna inom de första 5 åren.

Mer info om värmepumpar

Information och kommentarer till Folksams uppgifter hittar man om man söker på ”värmepumpar”på www.folksam.se/testergodarad.

Svenska värmepumpföreningen hittar man på http://www.svepinfo.se/

www.energimyndigheten.se