Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Familj

Radioveteran på hal is

Lotta Malmstedt har sett Wilmer X 209 gånger. Hon gillar närheten till människor som hennes mikrofonbaserade yrke ger henne. Men det är först när hon ska berätta om tuppen och köttbullen som hon reser sig upp och glädjeropar.

Bild: Foto: Linda Axelsson
MALMÖ.
Vi tar det i en viss tur och ordning.
Wilmer X faller sig naturligt. Maken Jalle Lorensson, ja den Jalle, spelar i bandet, hon såg dem och följaktligen sin framtida man för första gången 1982 när hon bodde en kort period i Malmö. Hon gillade vad hon såg.
Trots en tillbakaflytt till Stockholm – Lotta Malmstedt föddes i den huvudstadsanknutna skärgården men efter Malmö lyckades hon få en lägenhet i innerstaden, jobb på Systembolaget "ett jobb som var nästan lika roligt som det jag har nu" – glömde hon inte bandet.
Konserterna duggade tätt, pojke mötte till slut flicka - ungefär i samband med en konsert i Södertälje tog de det som tidigare var ett skönjbart klick vidare i handlingarna - och när praktikperioden på journalisthögskolan i Stockholm närmade sig for blickarna mot Malmö igen. Eller Malmö, Jalle och Hemmets Journal.
Yrkesbanan vandrade sedan vidare via bland annat NSD, Arbetet, Sydsvenskan och så kom radion. Den kom 1991. Och där har hon stannat.
– Har jag en idé, det brukar vara lätt att sälja in det som är lite Skånexotiskt, så får jag göra den.
Det hon gör sänds sedan i P1 Morgon eller Studio Ett. Ett drömjobb, säger hon.
Hon får krypa nära, nära människor med sin mikrofon, övertala dem genom att säga att inte ens hon har vant sig vid sin egen röst ännu, hon får lära sig lite om mycket, mycket. Träffat många och just nu försöker hon boka in en åktur i en snöplog - det är därför mobilen (gatukontoret) ringer hela tiden under intervjun.
Men vi uppehåller oss lite längre vid tuppen och köttbullen.
Vi måste prata lite om konståkningen?
– Jaaa.
Det är ungefär här Lotta Malmstedt reser sig från stolen, ropar till lite och visar med händerna utsträckta och ena benet upp att:
– Det här är den stolta tuppen.
Och så kurar hon ihop sig.
– Det här är köttbullen.
Och så hoppar hon ett halvt varv och låtsas glida bakåt.
– Det var en halv axel.
2003, nyss fyllda 43 år, tog Lotta Malmstedt och ett par skridskodrottningsrör isen i växthuset Paletten i besittning. Paletten var just det, ett växthus där ägaren lagt is så att alla som ville kunde komma och träna skridskor. Lotta Malmstedt blev biten.
– Det doftade hyacint.
Iskarriären har fortsatt trots Palettens frånfälle. Efter vissa turer med Slottstadens konståkningsklubb för att få till en vuxengrupp, har hon till och med fått lära sig att hoppa - det var den där halva axeln - och nu är de sex personer i en grupp som träffas och tränar konståkning.
– Jag är väl äldst. Men när jag började var det bara så himla härligt.
Och om de vuxna har fått lära sig att halvhoppa så har skridskotränaren (hon är 18 år) fått lära sig att hon inte kan bestämma allt.
– De sa när vi började att tränaren bestämmer när hjälmen kan tas av. Då sa vi nej, det bestämmer vi själva.
Hjälmen är fortfarande på.

Om Lotta Malmstedt

Gör: Journalist på Sveriges Radio i Malmö.
Bor: Rosenvång.
Familj: Jalle, Elmer, Viggo och Molly Lorensson. Den förstnämnda är make, de senare barn.
Hobby: Konståkning.
Aktuell: Fyller 50 år idag den 6 februari.
Firar: Med "hela gänget" i Berlin, åker på fredagen hemma på måndagen.
Om att fylla 50: Märkligt, men lite spännande.
Gå till toppen