Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Kaffedrickandet räddar de skånska korna

Lattedrickandet har inte bara gynnat kafékedjorna och skapat nya arbetstillfällen som baristor. En annan vinnare är mejerierna.

Av drygt 900 tillfrågade personer använder 61 procent mjölk i kaffet, enligt en undersökning som Skånemejerier och branschorganisationen Svensk Mjölk genomförde hösten 2007. Tio år tidigare låg andelen under 30 procent.
– Det har betytt jättemycket för oss med alla kaféer som blommat upp, säger Marie Tiljander på Skånemejerier.
Hon uppskattar att det går åt tre centiliter espresso och två deciliter mjölk till en genomsnittlig stor latte. Även mjölkanvändningen i kaffe som bryggs hemma bidrar till ökningen.
Det är långt ifrån en lycklig slump att mejerierna gynnats av lattekedjornas snabba framväxt. Marie Tiljander var en av de ansvariga för ”Beige”, en medveten satsning på att bygga lattekulturen som Skånemejerier och Svensk Mjölk inledde för tio år sedan.
– Vi jobbade med andra mejeriföretag för att få upp kvaliteten på latten och få fram bra baristor. Vi har bidragit med kunskaper kring mjölk, som hur varm den ska vara, hur man skummar den och hur man ska hälla den i kaffet, förklarar Marie Tiljander.
Ett sätt att öka kvaliteten på kaffedryckerna som serveras på kaféerna har varit de olika baristatävlingar som arrangerats både lokalt och nationellt. Det skapade efterfrågan på baristautbildningar och gjorde samtidigt att medierna började skriva om fenomenet.
När konsumenterna senare började köpa espressomaskiner för hemmabruk togs information fram för att lära ut hur en latte görs på rätt sätt.
– Vi såg att mjölkkonsumtionen tidigare sjönk lite hela tiden, men det här har gjort att nedgången bromsades och till och med har vänt till en uppgång, säger Marie Tiljander.
Hur lukrativ marknaden för mjölk till kaffe är visade sig inte minst när Skånemejerier drog Arla inför rätta för att avgöra vem som hade rätt till ordet ”barista” i mjölksammanhang.
Bolagen har också haft en dragkamp om vem som ska leverera mjölk till kafékedjorna. För något år sedan bytte Espresso House från Skånemejerier till Arla, medan Barista Fair Trade Coffee köper mjölk från Skånemejerier.
Skånemejeriers specialmjölk för latte har tagits fram genom att testa olika fetthalter och en alternativ hantering i mejeriet. Exakt hur det går till avslöjas inte, men mjölken behandlas ”lite mer varsamt” under produktionen och får därmed ”bättre egenskaper”. Mjölken säljs i enlitersförpackningar i butik och tiolitersförpackningar till kaféer och restauranger.
Även kylda kaffedrycker driver mjölkförsäljningen och Starbucks har nyligen valt Arla Foods som sin europeiska partner. Arla ska producera, marknadsföra och distribuera kaffedryckerna till snabbköp, bensinmackar och Starbucks egna kaféer i Europa.
Och det är inte säkert att kaffedryckerna i framtiden kommer att säljas i samma kyldisk som mjölk och andra mejeriprodukter. Branschbedömare som Sydsvenskan talat med menar att mjölkhyllan står inför en större förändring. Mjölk som kopplas till kaffedrickande kan till exempel placeras i mindre kylboxar direkt vid kaffehyllorna för att driva försäljningen ytterligare.
Gå till toppen