Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Malmö har fått 145 nya kaféer

Med hjälp av kommunala miljoner har Malmö fått mängder av nya kaféer. I kulisserna applåderar både mjölklobbyn och cityhandlarna.

Bild: Arkiv: Göran Olsson
Malmö har fått 145 nya kaféer de senaste tolv åren.
Och fler lär det bli om Citysamverkan får bestämma.
Ty ju mer vi fikar, desto mer shoppar vi.
Lattekulturen har länge varit på stark uppgång. Så även i Malmö där antalet kaféer ökat med 160 procent de senaste tolv åren, enligt statistik från miljöförvaltningen där kaféer måste registreras. Kafénäringen har blivit den fjärde största branschen i Malmös innerstad.
Även i Lund har antalet kaféer ökat. Enligt miljöförvaltningen från ett trettiotal till cirka femtio de senaste tio åren.
Det handlar till stor del om att fler möts ute istället för hemma. Men också om ett växande exhibitionistiskt begär bland svenskarna. Ur den aspekten har kaféerna på gågatan i Malmö samma funktion som krogarna på Stureplan, enligt Anneli Ståhlberg, socialantropolog på Lunds universitet.
– Kafékulturen är en del av den exhibitionistiska konsumtionen. Har man handlat en massa fina grejer vill man inte åka hem, utan sätta sig på ett kafé och synas med sina påsar. Ungefär som att hänga i ett vip-rum på Stureplan med dyr champagne, säger hon.
Kafé- och restaurangnäringen har till mångt och mycket kommunen att tacka för uppsvinget.
– Vi vill ha en livligare och attraktivare stad och därför byggs gatorna om för att passa uteserveringarna, säger Thomas Ohlsson, markupplåtare på gatukontoret i Malmö.
Och det har kostat.
– Min uppskattning är att vi lagt runt 100 miljoner kronor på detta sedan vi började bygga om Gustav Adolfs torg 1996, säger Gunnar Eriksson, ansvarig för stadsmiljön i Malmö.
En annan förklaring till den explosionsartade utvecklingen är att handeln gynnas av fikandet. Och vice versa.
– Inom shoppingen har man en ambition att skapa fler mötesplatser där människor kan sätta sig ner och vila benen, säger Charlotte Sahlén Johanson, köpcentrumförvaltare på konsultföretaget Jones Lang LaSalle.
Citysamverkan – en intresseorganisation för handeln i centrum – vill se ännu fler kaféer i stan.
– Det är väldigt viktigt att kaféerna finns med och att det finns tillräckligt många. På lördagar och söndagar finns det ju ofta inte plats, så det finns helt klart en efterfrågan på fler kaféer, säger Pia Sandin, vd på Malmö citysamverkan.
Trots den explosionsartade utvecklingen tror flera av de experter Sydsvenskan pratat med på en fortsatt stor efterfrågan på kaféer.
Alla utom Mats Hulth, vd på Sveriges hotell- och restaurangägare.
– Jag tror att det har blivit en viss överetablering och nu med den nya lagen om obligatoriska kassaregister kanske lönsamheten minskar för en del. Dessutom kanske den nya alkohollagen, som gör det möjligt för fler att få serveringstillstånd, gör konkurrensen tuffare, säger han.

Fem orsaker bakom kaféexplosionen

1. Goda marginaler. Själva espresson till en latte kostar runt en krona. Löner, hyra och specialinköpt baristamjölk till trots blir det goda marginaler på en latte.
2. Trygga hyresgäster. De etablerade kafékedjorna anses vara seriösa och pålitliga och därför ett tryggt val för fastighetsägarna.
3. Ekonomiska intressen. Citysamverkan och Malmö stad drar åt samma håll när det gäller kafékulturen. Malmö stad har pumpat in runt 100 miljoner för att bygga om gator så att kaféer och restauranger kan ha uteserveringar som gör stadskärnan mer attraktiv. Shoppingen tjänar på att det finns många mysiga kaféer där konsumenterna kan ta igen sig så att de sedan orkar handla ännu mer.
4. Föryngring. Malmö stad har föryngrats, vilket ökar efterfrågan på kaféer.
5. Ändrade levnadsmönster. Människor ses allt oftare ute på stan, istället för i hemmet.
Gå till toppen