Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Ångestens ursprung ska spåras

Nu ska en grupp skånska tioåringar hjälpa forskarna att hitta svaret på varför vissa ungdomar inte kan hantera svåra känslor.

På bänken ligger Lyckoslanten, men idag är det inte lycka utan olycka som diskuteras i klass 4 A på Mellanvångsskolan. Flickorna heter Linn Nilsson och Jasmine Karlsson. Vid tavlan forskarna Caroline Gustafsson och Elia Psouni.Bild: Foto: Thomas Löfqvist
– I vår klass brukar ingen vara utanför. Vi gillar fotboll nästan allihop, säger Oskar Skarin.
Känslan av att vara utanför är annars en av de saker som kan göra en som mest ledsen, resonerar Oskar Skarin och hans klasskompisar.
Barnen på Mellanvångsskolan i Staffanstorp är först ut i en studie om psykiskt välbefinnande som kommer att omfatta 2 000 skånska barn i tioårsåldern.
– Utgångspunkten är det ökande antalet ungdomar som inte mår bra, när svenska folket i övrigt mår bättre, säger projektledare Elia Psouni, lektor på Lunds universitet och Högskolan Kristianstad.
Det är känt att de flesta ångestrelaterade problem uppstår före elva års ålder. Ändå har forskningen hitintills fokuserat på tonåringar där problemen är tydligare.
– Tioårsåldern är en kritisk ålder för utvecklingen av hur barnet ser på sig själv i relation till andra människor, till exempel om man känner att man är värd andras kärlek och uppmärksamhet, säger Elia Psouni.
Hon beskriver hur ungdomar, som haft en till synes vanlig uppväxt, kan må när de kommer till barn- och ungdomspsykiatrin, bup.
– De har ofta ont i huvudet eller magen, har svårt att koncentrera sig i skolan och har inte många vänner. Men vad är det som gör att de inte kan hantera oro och stress? Hur mådde de för två år sedan, när tecknen inte var tydliga?
Nu vill psykologerna förstå hur utvecklingen i tioårsåldern påverkar barnens framtida förmåga att hantera svåra känslor. Deras hypotes är att kommunikationen mellan barn och föräldrar spelar en avgörande roll för hur barnen i framtiden kommer att se på sig själva. I studien kommer både barnen och föräldrarna att få svara på frågor om hur de upplever sin relation.
Kompisarna i klass 4 A är överens om att det oftast är lättare att prata med vännerna än med föräldrarna om man är ledsen.
– Föräldrarna överreagerar ibland, säger Angelica Dahlgren.
– De kan bli stela, fyller Linn Nilsson i.
Varför är det så, tror ni?
– De vill vara rädda om sina barn. Kompisarna förstår mer, säger Angelica Dahlgren.
Kerstin Levin är rektor på Mellanvångsskolan. Hon har arbetat som skolledare i Staffanstorp och Lund sedan 1977.
Har du märkt att barns psykiska ohälsa ökat?
– Ja, det måste jag säga att jag har och jag har diskuterat det med mina kollegor många gånger, vad det är som gör att barn mår sämre i dag än för bara tio till femton år sedan. Men jag vet inte vad det beror på.
Klassföreståndaren för fyrorna på Mellanvångsskolan, Marie Bernryd Johansson, delar dock inte erfarenheten.
– Jag har jobbat väldigt många år, men nej, jag har inte märkt att barns psykiska ohälsa ökat. Men de har mer stress runt sig.

Hur mår barnen?

Internalisering innebär att man vänder sig inåt. Man kan till exempel bli tillbakadragen, tystlåten, överblyg, få sömnsvårigheter, få huvudvärk eller magont samt minska på de sociala interaktionerna.
15 procent av alla tioåringar rapporterar mycket allvarliga internaliserande problem.
20 procent av alla tioåringar rapporterar något allvarliga internaliserande problem.
Källa: Amerikansk studie från 2001 där tusentals tioåringar deltagit.

Oron växer hos unga

Från 1988 fram till 2005 har känslan av ängslan, oro eller ångest blivit tre gånger så vanlig bland gymnasieungdomar enligt Socialstyrelsens folkhälsorapport från 2009.

Andelen femtonåringar som känt sig nere har mer än fördubblats under samma period enligt Skolbarns hälsovanor, HBSC.

2005 hade mer än 35 procent av alla tjejer och mer än 15 procent av alla killar i femtonårsåldern känt sig nere.

Gå till toppen