Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Så gäller reglerna om tro, kärlek och straff för kungahusets medlemmar

Religionsfrihet råder i Sverige. Med ett undantag. Kungen och hans barn måste vara kristna; drottning Silvia, Daniel Westling och Jonas Bergström får ha vilken religion de vill.

Det är successionsordningen, en av Sveriges grundlagar, som reglerar villkoren för kungafamiljen.
Enligt denna måste kungen alltid vara av den ”rena evangeliska läran” så som den kommer till uttryck i den Augsburgska bekännelsen från 1530, ett av de officiella bekännelsedokumenten inom lutherska kyrkor. Här redogörs bland annat för synen på dop, nattvard och prästers äktenskap. Men där finns också formuleringar som att ”muhammedanerna” och andra trosinriktningar är kättare och ska fördömas.
Betyder det att kungen tycker att islam ska fördömas?
– Det är väl frågan hur hårt man kan pressa Svenska kyrkans beroende av de här bekännelsedokumenten. Jag skulle säga att beroendet är väldigt svagt. Det här är tidsbundna formuleringar och det är nog ingen inom kyrkan som ställer sig bakom de här ganska magstarka formuleringarna idag, säger Martin Lembke, doktorand på Centrum för Teologi och Religionsvetenskap vid Lunds universitet.
– Att man ändå vill hävda den Augsburgska bekännelsen beror på att man vill ange några väsentliga tolkningsprinciper som kyrkan vill verka inom.
Det är kungen själv som har önskat att skrivningen om den ”rena evangeliska läran” ska stå kvar i successionsordningen.
Successionsordningen bestämmer också att prins och prinsessa av det kungliga huset inte får gifta sig utan samtycke av kungen och regeringen. ”Sker det ändock, have han eller hon förverkat arvsrätt till riket för sig, barn och efterkommande”, som det heter i lagen.
Genom historien har det hänt flera gånger att medlemmar av kungahuset gift sig borgerligt och därmed förlorat rätten till tronen.
Mest kända är de båda bröderna Sigvard och Carl Johan som båda förlorade sina prinstitlar och arvsrätten till tronen när de gifte sig med icke kungliga kvinnor.

Gå till toppen