Upplägget kallas internationellt för "vanity scam" - En bluff som riktar sig mot fåfänga personer.

De senaste decenniet har Lunds universitet lagt stora resurser på att jaga studenter som sökt kurser och program med falska meriter. Misstankarna har särskilt riktats mot utländska studenter som misstänkts ha köpt examensbevis från bluffuniversitet i USA, Asien eller Afrika.

Internt verkar kontrollen inte ha varit lika rigorös.

Sydsvenskans granskning visar att flera professorer har meriter som går att köpa på internet. Meriter som några av dem också bifogat när de äskat pengar hos Vetenskapsrådet och forskningsrådet Formas men också för att söka tjänster internt.

Det handlar om till synes prestigefulla nomineringar till olika sorters hedersomnämnanden i biografiska uppslagsverk med titlar som "International Scientist of The Year", "International Professional of The Year", "2000 Most outstanding Intellectuals of the Year" och "International Book of Honour".

Böckerna ges ut av International Biographical Centre in Cambridge (IBC) och American Biographical Institute (ABI). Båda har i omgångar de senaste tio åren anklagats för att ha så kallade vanity scams som affärsidé, alltså att lura folk på pengar genom att spela på deras fåfänga.

Sven Strömqvist, vice rektor på Lunds universitet och professor i lingvistik, har angett utmärkelsen "World Wide Honours List Award" för "outstanding contribution to linguistic and cognitive sciences 2004" i sitt cv.

– Usch, har jag inte strukit den... Jag trodde att jag hade städat bort den, blir hans första kommentar till Sydsvenskan.

Det här kallas vanity scam. Är du fåfäng?

– Ja det får jag väl erkänna. Detta var under en tid då jag fick väldigt mycket utmärkelser på ett sätt jag aldrig fått tidigare. Jag kände mig jättehedrad. Och sedan kom det här från Cambridge och... jag minns inte att jag tyckte att det var toppnoteringen, men jag tyckte det var lite smickrande för det var ju från Cambridge. Jag kände mig säkert lite smickrad. Lite fåfäng är jag ju.

Enligt Strömqvist började allt med att han blev omnämnd i Marguise referensverk Who is Who. Kort därefter kom World Wide Honour-nomineringen och sedan en rad andra nomineringar.

– Först blev jag väldigt glad men sedan tyckte jag att det var lite underligt. När det gäller riktiga priser så behöver man ju inte betala något. De var mycket ivriga med att följa upp det här med kommersiella erbjudanden knutna till nya, ännu finare utmärkelser, som jag nominerats till och skulle kunna få.

– Beskrivningarna i nomineringarna var så monumentalt insmickrande att även den mest självupptagne och lättsmickrade person borde fatta misstankar, säger han och skrattar högt.

Sven Strömqvist anade oråd men valde ändå att behålla utmärkelsen i sitt cv. Och när han äskade och erhöll 725 000 kronor från Vetenskapsrådet fanns utmärkelsen med som en av meriterna i ansökan.

– Hade jag det? Det är tokigt faktiskt, säger han.

Vilket ansvar har man för att se till att meriterna man anger i ett sådant sammanhang är riktiga?

– Det är klart att man har ett stort ansvar för att meriterna är riktiga, självklart. Det vore väldigt tråkigt om den här missen dröjt sig kvar där. Jag får ta mig en ordentlig städaktion. För det här är inte kul.

Strömqvist uppger att han fick utmärkelsen av Cambridge Bibliographical Society. Det sällskapet finns på riktigt men dess ordförande, David Mc Kitterick, dementerar bestämt att de delar ut en utmärkelse med det namnet.

– Som ordförande i Cambridge Bibliographical Society kan jag bekräfta att vi inte erbjuder något sådant pris och att vi aldrig gett en utmärkelse av något slag till honom, förklarar han.

Däremot har det ifrågasatta International Biograpfical Centre in Cambridge delat ut en liknande utmärkelse.

Har du tagit fel?