Ekonomi

Fyra av fem solskydd har brister

Fyra av fem solskyddsmedel hade allvarliga brister när Läkemedelsverket granskade ett slumpartat urval.

Bild: Arkiv: Valentin Ogneov
– Vi blev väldigt förvånade över att det fanns allvarliga brister hos så många produkter, säger Lena Nohrstedt, utredare på Läkemedelsverket.
Under mer än ett år har Läkemedelsverket samlat in information från tillverkare av solskyddsmedel. Syftet har bland annat varit att kontrollera om produkterna har ett så effektivt UV-skydd som företagen utlovar.
Granskningen visar att företagen i över sextio procent av fallen inte klarar att bevisa produkternas skyddande effekt enligt de krav som ställs.
Inte heller klarar tillverkarna de krav på märkning och innehållsförteckning som EU ställer. Totalt hade 42 av de 53 granskade produkterna allvarliga brister.
I en del fall har tillverkarna tagit fasta på Läkemedelsverkets anmärkningar och genomfört tester som lett till att produkterna godkänts. Men en betydligt vanligare lösning har varit att produkten dragits in och försvunnit från marknaden.
Solskyddsmedel från dessa tillverkare som redan finns ute i handeln kommer dock att kunna fortsätta säljas.
– Det är ju inte så att varorna är farliga och måste återkallas. Här handlar det om produkter som saknar bevisning för sin effektivitet, säger Lena Nohrstedt.
Dessutom lär produkterna finnas i en hel del hem.
– Det här är ju dyra saker, så det är inget folk kastar i onödan.
I och med Läkemedelsverkets granskning har en del bristfälliga solskyddsmedel dragits in. Men den genomförda undersökningen omfattar bara en mindre del av alla de produkter som finns att köpa i Sverige.
Solskyddsmedel säljs i många länder och för merparten av produkterna ligger ansvaret för granskningen på myndigheter i andra stater.
Någon övergripande information om vilka sol-skyddsprodukter som olika staters myndigheter synat finns dock inte.
– Det konsumenterna får göra är att lita på att företagen följer de lagar som finns och att uppgifterna på förpackningarna är korrekta, säger Lena Nohrstedt.
Vilket blir ett uppenbart problem när tillverkarna bryter mot reglerna. Norska myndigheter publicerade nyligen en granskning av det verkliga UV-skyddet hos marknadens mest populära solskyddsprodukter. Undersökningen visade att nästan hälften av produkterna inte uppfyller det minimikrav på UV-skydd som EU fastställde redan 2006.
Sämst var skyddet på solskydd för barn. Enbart 6 av 14 produkter klarade kraven trots att samtliga solskyddsmedel utom ett var utrustat med det särskilda UVA-märket.
Bäst i den norska undersökningen klarade sig marknadsledande märken som Ambre Solaire, Eucerin, Cosmica, Nivea och Piz Buin.

FAKTA/11 tips för säkrare solande

1 Undvik riskbeteenden: Se till att inte bli röd, för då har du bränt dig. Skydda dig, med skugga och kläder! Solskyddskräm ska du bara ha där du inte kommer åt att skydda dig med kläder.
2 Lär känna din hud. Pröva att sola i mycket små doser. Så fort du får en rodnad som håller i sig dagen därpå har du bränt dig. Då har du fått för mycket sol.
3 Att bli solbrun – alltså inte bränd – stärker hudens skydd från den farliga strålningen. Bygg upp solbrunheten långsamt och försiktigt. Bränn dig inte!
4 Vi är alla olika. Den som har mörk hudfärg tål solen mycket bättre än den som är blek och rödlätt. Den som lätt blir brun kan vara i solen längre än den som lätt bränner sig. Att bli bränd ökar risken för att få hudcancer, liksom den sammanlagda mängden UV-strålning du får på huden. Barn under ett år ska hållas undan solen, barn under två år ska skyddas med kläder – inte solskyddsmedel.
5 Kemiska filter i solskyddskrämer kan tas upp av huden och gå in i kroppen. Använd inte sådana på små barn, eller om du är känslig. Välj solskydd med fysikaliskt filter istället. Det ska stå på förpackningen.
6 Använd inte solarier av kosmetiska skäl. I solariet får du en hög dos strålning under kort tid.
7 Solskyddsfaktorn (SPF) som står angiven med en siffra på produkten gäller bara skyddseffekt mot UVB. Faktor 10 står för att det tar 10 gånger längre tid att framkalla rodnad i huden jämfört med om man inte använt solskyddsmedel. Enligt EU-kommissionen ska solskyddsmedel skydda både mot UVB- och UVA-strålar. UVA-skyddet ska vara minst en tredjedel av UVB-skyddet, och produkten kan då märkas med en UVA-symbol.
8 Inga solskyddsprodukter blockerar solen helt. Uttrycket sunblock anses vilseledande, och ska ej användas.
9 35 gram motsvarar sex teskedar och är den mängd som behövs för att smörja in hela kroppen med solskyddskräm. För bästa skyddseffekt bör du smörja in dig 15–30 minuter innan du går ut i solen och efter att du vistats 15–30 minuter i solen. Om du svettas mycket och/eller badar måste du smörja in dig igen.
10 Om en solkräm har lägre faktor än SPF 6 räknas det inte som solskyddsmedel, enligt EU-kommissionens rekommendationer.
11 Undvik solen under de värsta timmarna: Mellan klockan 11 och 15, eller när din skugga är kortare än du själv.
Källor: Ulrik Ringborg, professor i onkologi vid Karolinska institutet i Solna och Berit Berne, professor i dermatologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Detta ska stå på medlet

EU-kommissionen kom 2006 med regler för solskyddsprodukter som gäller medlens påstådda effektivitet och testmetoder. EU slår fast att förpackningen ska vara märkt med en angivelse om medlets skyddsförmåga från ”lågt skydd” till ”mycket högt skydd”. Den får inte innehålla vilseledande information som ”skyddar hela dagen”.

Bruksanvisningen ska vara på svenska, ange hur ofta och hur stor mängd av produkten som ska användas för att ge bra skydd.

Gå till toppen