Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Familj

Lärdomsmästare i Lund

Carl Fehrman, 95 år, Lund, har avlidit. Han sörjes närmast av barn, barnbarn, släkt och vänner.

Liksom sin far var Carl Fehrman ett barn av Lunds universitet. Född 1915 blev han professor i litteraturhistoria med poetik år 1958.
Utanför sitt ämne deltog han i den intellektuella vakthållningen både åt höger och åt vänster, mot 30-talets nazism och 1968 års studentrevolter.
Carl Fehrman kom in i mitt liv 1984, några år efter sin pensionering. Som nybliven rektor visste jag inte att han arbetade med en ny historik över vårt gamla lärosäte.
Uppdraget hade han fått av en tidigare universitetsledning som ville komplettera den utförliga men tungplöjda historik som kommit vid universitetets 300-årsjubileum 1968.
Fehrman döpte sin bok till Lärdomens Lund. Underrubrikerna Epoker episoder människor miljöer vittnar om att författaren ville ge läsaren andra perspektiv än årtal, rader av professurer och andra hård-data.
I hans berättelse om den gamla lärdomsstaden trädde framför allt människorna fram och universitetet placerades i sitt lärdomshistoriska sammanhang.
Boken började med en typisk Fehrmansk vändning: I begynnelsen var domkyrkan .
Med denna fristående mening inpräglade han för alltid i läsaren att universitetet har kyrkliga rötter. Tidigt ger Fehrman sin akademiska trosbekännelse genom att knyta an till det äldsta universitetet i Bologna.
Dess mest kände professor, Umberto Eco, beskrev universitetet som en plats där en lärd man kartlägger gränserna för en disciplin och inom den ramen bedriver forskning för kunskaps skull, och samtidigt förmedlar den till en grupp lärjungar.
Samhället kan vända sig till detta forskningscentrum för att utnyttja dess kunskap i praktiskt syfte.
Fehrmans bok blev härlig läsning för en historiskt obildad medicinare. Ändå mer lärde jag mig sedan Carl erbjudit mig att bidra till att följa Lärdomens Lund in i nutiden.
Så lades grunden till en lång vänskap. I den senaste upplagan förstärktes författarteamet med fackhistorikern Göran Blomquist.
Från en rektors horisont består universitetet av många olika typer av människor. En del av dem kan betecknas som universitetets intellektuella ryggrad.
För egen del fann jag dem mest bland naturvetare och humanister, sådana som Carl Fehrman. Han tillhörde dem som följande rader i den gamla studentsången syftar på:
”Var äro de som kunde allt
blott ej sin ära svika.”
En av Lunds universitets största humanister är borta. Ryggraden känns svagare.
Gå till toppen