Lund

"Som att boka tvättstugan"

Ett antal konstnärer har hunnit ställa ut i gamla Duka-butiken. Nita Lorimers enkla idé har givit en annorlunda konsthall under ett halvår.

Sedan Duka-butiken upphörde har lokalen med de gigantiska fönsterpartierna på Vårfrugatan saknat fullt betalande hyresgäster.
I stället har över 80 hobbykonstnärer kunnat visa upp sina verk för en billig peng. Femton utställare har återkommit mer än en gång.
– Det har varit en stor spridning. Från unga amatörer till farmor och mormor. Jag blandar inte mig i kvaliteten, säger initiativtagaren Nita Lorimer.
Det var i september 2007 som hon tog kontakt med Lundafastigheter.
– Jag frågade om vi kunde få låna lokalen i två veckor för en tillfällig utställning. Då handlade det om föreningen A-konst - annorlunda konst med annorlunda konstnärer.
– Vi fick låna lokalen över jul. När det sen var dags att packa ihop funderade vi över vad man skulle kunna göra istället.
Då föddes den enkla affärsidén med konstskylten. En plats kostar fem hundra kronor. "Det skall inte vara svårare att ställa ut sin konst än att boka tvättstugan", står det på hemsidan.
I sommar flyttar Hälsokostbutiken in en del av lokalen. Så vad händer nu med konstskylten?
– Om någon har en lokal till oss är det bara att höra av sig, säger Nita Lorimer.

Konstnärerna berättar om sin konst

Drömmen är att bli konstnär på heltid

"Det ska bli en bra bild - ett schyst motiv. Jag har inte en färdig bild när jag börjar måla, utan motivet växer allt eftersom. Jag har jobbat grafiskt så länge jag har kunnat hålla i en penna och har gått estiska programmet på Spyken. I skolan har jag fått motivation att gå vidare och fortsätta utvecklas kreativt. Förr tecknade jag mest. I skolan upptäckte jag klassiskt måleri och hur kul det är med färg. En konstnär som inspirerar är Alex Grey. Och Dali. Det är andra gången jag ställer ut här och jag har sålt en del. En kvinna från Island köpte en tavla som hon skulle ge till sin dotter i examenspresent. Jag jobbar också med film och en "pretentiös" vuxenbarnbok. Drömmen är att bli konstnär på heltid. Men först blir det ett sabbatsår."
August Östberg, fyllde 19 år i onsdags och tog studenten i torsdags. Bor i Södra Sandby och Lund.

Passionerad pedagog med pensel i hand

"Jag var duktig på att rita som barn. Sedan har det legat i träda. Jag började måla för tre, fyra år sedan då min fru blev sjuk i cancer. I början målade jag bara kvinnor. Först blev det väldigt raka linjer sedan lite mjukare former. Ett tag målade jag landskap men det gör jag inte alls nu. Jag sjunger i Lunds isländska kör. Många av tavlorna har jag gjort för att smycka vår körsal. Det är mycket sextiotaltema. Ibland blir jag lite trött på sig själv och då byter jag. Jag är produktiv och målar nästan passionerat - mest för min egen skull men det är roligt när folk vill köpa konsten. Jag har svårt att ta ordet konstnär i min mun. Jag säger hellre att jag är en person som målar."
Haukur Viggosson, lektor i pedagogik. Uppvuxen i en liten fiskeby på Island.

Vemodig känsla i ockra och umbra

"Jag började måla i naturfärger när jag flyttade från Gotland där jag gick på konstskola. Jag fastnade för tonen i ockra och umbra. Bilderna ska förmedla en känsla - kanske något slags vemod. Streckfigurerna finns i nästan varje målning. Jag kommer från en musikalisk familj - och spelar själv flera olika instrument. Men jag har alltid målat. Jag har ställt ut förr - bland annat i Falkenberg. Jag visade då en hel kollektion med tjugo bilder som jag målade under två år. Nu har jag bara fem kvar. Det är jättekul att det finns folk som uppskattar det jag gör. Jag är mån om att bilderna kommer till någon som tar väl hand om dom."
Anna Engebrethsen, snart 23 år, pluggar till socionom i Lund. Har gått på konstskola på Gotland.

Bröllopsgåva blev vägen in i måleriet

"Det här är mina tavlor och jag målar för att det är roligt. Jag fick en pensel i handen för några år sedan på ett seminarium med jobbet. När min svägerska skulle gifta sig målade jag en stor tavla för skojs skull. Jag bara ställde den osignerad på presentbordet. Det var min väg in i måleriet. En helt ny värld för mig, jag hade inte målat sedan högstadiet. En dag cyklade jag förbi skyltfönstret och ringde Nita. Sedan dess har jag ställt ut fyra gånger. Varje gång jag säljer en tavla använder jag pengarna för att köpa nya dukar och ny färg. Bara akryl. Det torkar snabbt och luktar inget. Det är bra när man har barn och målar i vardagsrummet. Måla är att bestämma själv. Det här är mitt och min upplevelse."
Mikael Göth, präst inom Svenska kyrkan. Pendlar till Halland men ska börja ny tjänst i Malmö.

Fotnot:

Den sjätte utställaren i maj/juni är Leonardo Marotta, 32 år, bosatt i Venezuela.
Gå till toppen