Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ny lag kan stoppa mindre kortköp

Från och med den 1 augusti blir det förbjudet för butiker att ta ut en extra avgift av kunder som betalar med kort. Men handlarna är kritiska. – Risken är att många handlare kommer att vägra ta emot kortbetalningar under hundra kronor, säger Bengt Nilervall på Svensk Handel.

Bild: Arkiv: Scanpix
Det handlas för mycket med kontanter i Sverige.
Det tycker både ­regering och riksdag som hellre vill att svenskarna ska betala med kort. Anledningen: det är säkrare och billigare.
Därför vill finans­departementet på olika sätt ­underlätta för konsumenterna att handla med kort. Från och med den 1 augusti blir det därför förbjudet för affärer att ta ut en extra avgift av de kunder som betalar med kort.
Men branschorganisationen Svensk Handel är kritisk och menar att lagen klubbats för fort.
– Det vi framför allt ­vänder oss emot är att man inte gjort någon ­konsekvensanalys. Man har helt enkelt inte utrett vad det här får för följder. Risken är att den här ­lagen antingen gör det dyrare för konsumenten eller att handlare kommer att vägra ta emot kortbetalningar under hundra kronor, ­säger Bengt Nilervall.
Det är särskilt vid ­mindre inköp under femtio eller hundra kronor som många handlare tagit ut en avgift för kortköp. Det kostar nämligen dem varje gång en kund betalar med kort, särskilt om det är ett kredit­kort.
Enligt Nilervall tvingas ­butikerna betala mellan 68 öre och 3 kronor per köp när kunderna handlar med ett bankkort som är ­kopplat direkt till ett konto. För ­betal- och kreditkort betalar handlaren en avgift på mellan 68 öre och 3 kronor plus ytterligare mellan 1,5 och 3 procent på köpesumman.
– Det säger sig självt att marginalen försvinner om kunden bara köper en choklad­kaka och betalar med ett kreditkort, säger han.
Bengt Nilervall tycker egentligen att det nuvarande systemet fungerar bra.
– Vi vill att det ska vara transparens i de olika betalningsmedlen. Vi vill att det ska vara synligt för ­konsumenterna att det är olika kostnader förknippade med olika betalnings­medel. Den möjligheten stänger man dörren för nu, säger Bengt Nilervall.
Han tror att vissa ­handlare kommer att kompensera sig genom att höja sina priser. Andra, framför allt mindre butiker, kommer att vägra ta emot kortbetalningar under hundra kronor.
Enligt Thomas Ordeberg, departementssekreterare på finansdepartementet, finns det inget i den nya lagen som hindrar köpmän från att vägra ta betalt med kort.
– Det är den enskilde handlarens bedömning huruvida man vill eller inte vill acceptera betalning med till exempel kontokort, säger han.
Vem ska då se till att den nya lagen följs?
Ja, det är lite oklart om man får tro Thomas Ordeberg.
– Det finns inte något uttryckligt i lagen om att en viss myndighet ska svara för att övervaka efterlevnaden av förbudet, säger han.
Så polisen kommer inte att stå i butikerna den 1 ­augusti och kolla handlarna?
– Nej. Det finns inget straffstadgande så det blir inte brottsligt i den ­meningen, säger Thomas Ordeberg.
En utredning som Riksbanken gjort visar att den samhällsekonomiska kostnaden för varje kontantköp är 4,6 kronor. Ett kortköp kostar däremot i genomsnitt 3 kronor. En övergång till fler kortbetalningar skulle därför ge ”en relativt stor samhällsekonomisk besparing”. Enligt en annan utredning som Riksbanken gjort är det stor skillnad mellan åldrarna hur man använder sitt kort. 20-åringar betalar med kort vid ett pris på 60 kronor medan 60-åringar betalar med kort först när varan kostar mer än 179 kronor.
Gå till toppen