Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Rastlöshet kan bli ett gift

Gör du ofta allt nu, nu, nu? Ditt beteende är inte ovanligt och kan vara en tillgång, men behöver hållas i schack. Psykologen Niclas Almén träffar många vars Formel 1-tempo helt har kört slut på dem.

Thomas Jönsson har haft nytta av sin rastlöshet, men han är medveten om att den kan leda till stress och problem med hälsan.
Driven, resultatorienterad, stresstålig. Den beskrivningen hittar man ofta i jobbannonserna. Men myntet har en baksida. Personer som är starkt prestationsinriktade är ofta rastlösa och har svårt att vila i nuet.
Niclas Almén, psykolog med KBT-inriktning, möter många människor som har färdats snabbt genom livet. Han tror att rastlösheten beror på två saker, miljö och personlighetstyp.
– Är man belastad och stressad kan det leda till att man blir rastlös, säger ­Niclas Almén.
H an tror att rastlösheten i grunden hör ihop med det som kallas för typ A-personlighet, det vill säga personer som är väldigt prestationsinriktade, gillar att tävla och att jobba under hård tidspress.
– Man njuter nästan av situationer där man har tidspress.
Otålighet kan alltså klassas som ett prestationsbeteende. Om man en dag inte längre presterar lika bra som man brukat, dyker rädslan upp.
– Är man inte bäst känner man sig sämst. Då är det lätt att bli ännu mer otålig, allt ska gå ännu snabbare och man börjar tappa kvalitet i sitt arbete.
Förutom att kvaliteten sjunker på det man får ur händerna, blir en otålig person också lätt kortsiktig under press.
– Är man för rastlös tappar man det långsiktiga perspektivet.
F ör individen finns det andra följder som är allvarligare. Många år i Formel 1-tempo ökar risken för ohälsa. De flesta som lever så här är inte ens medvetna om det. De tycker i stället att omgivningen är konstig.
Alla människor behöver stunder av återhämtning i vardagen. Då klarar man av mycket stress och en tung arbetsbörda. Och det går att minska rastlösheten.
– Det är ett beteende som kan förändras, men man måste konfrontera det, säger Nicklas Almén.
Det gör man genom att identifiera de situationer där man är alltför hetsig. Det kan handla om möten där man inte lyssnar, lun cher som alltid är tio minuter långa eller att man går onödigt snabbt i korridorerna. Sedan övar man på att göra överdrivet tvärtom i just de situationerna. Man lyssna r aktivt, ta r långa luncher någon dag i veck an och gå r långsammare.
Niclas Alméns klient som alltid tog sjuminutersluncher fick i uppgift att ta en timmes lunch varje dag. Vissa dagar skulle han också ta en promenad i anslutning till lunchen och lyssna på musik under tiden.
– Musik hjälper oss att vara här och nu. Det är en känsla som är viktig att öva på för rastlösa personer som ofta är i framtiden i sina tankar.
1 Berätta för din omgivning att du vill minska din rastlöshet.
2 Sök deras stöd, berätta vilka fördelar det kan ha för dig och verksamheten.
3 Identifiera vilka situationer du är otåligast i. Är det exempelvis när du går, pratar, lyssnar, kör bil eller äter?
4 Träna under en vecka på att göra exakt tvärtom i situationerna ovan. Om du ofta avbryter andra för att du blir för otålig, var tyst i långa perioder. Om du äter för snabbt, tugga långsamt, lägg ner gaffeln, smaka ordentligt på maten.
Gå till toppen