Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Folkmedicinen som inte botar

Antalet fall av hjärt-kärlsjukdomar har minskat dramatiskt sedan 1980-talet. Men i dag äter nästan var tionde skåning blodfettssänkande medicin. Borde det vara fler eller medicinerar vi i onödan?

Sjukdomar i hjärta och kärl är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. I år kommer över 35 000 svenskar att drabbas av hjärtinfarkt.
Men utvecklingen går åt rätt håll, och det går snabbt. På tjugo år har antalet dödliga hjärtinfarkter halverats. Det är en sensationell förändring som har liknats vid bekämpningen av tuberkulos för hundra år sedan.
Att vi röker mindre och äter nyttigare är troligen de viktigaste orsakerna till att vi får friskare hjärtan. Men vården har också förändrats mycket på tjugo år. Bland annat har vi börjat äta läkemedel som sänker våra blodfetter, vårt kolesterol.
2008 åt ungefär 100 000 skåningar blodfettssänkare. I år är det ännu fler.
Staffan Olsson arbetar som allmänläkare på vårdcentralen Brahehälsan i Löberöd. Han konstaterar att patienter som redan har haft hjärtinfarkt har stor nytta av behandling. Men han är tveksam till dagens utveckling, där allt fler får medicin enbart för att de har måttligt förhöjda blodfetter. Nästan alla får den typ av läkemedel som kallas statiner.
Staffan Olsson möter många patienter som mätt kolesterolet hos företagshälsan och sedan kommer till honom, oroliga och säkra på att de måste ha behandling.
– Då tar jag kompletterande prover av olika slag. Bland annat mäter jag halten av det ”goda” och det ”onda” kolesterolet. Sedan gör jag en riskberäkning. Ofta visar den att statiner kanske skulle minska deras risk för infarkt med bara någon procent. Då blir många förvånade, och få vill ha behandling med den bakgrunden, säger Staffan Olsson.
Rökning ökar starkt risken för hjärt-kärlsjukdom. Övervikt påverkar också, liksom stillasittande, högt blodtryck och högt blodsocker. Risken ökar också om nära släktingar har haft hjärtinfarkt.
– Om man har en familjehistoria av hjärt-kärlsjukdomar är det mer motiverat att medicinera, eller åtminstone att regelbundet undersöka hur kolesterolhalterna förändras, säger Staffan Olsson.
Stora forskningsstudier har visat att den som äter statiner minskar risken att få en hjärt-kärlsjukdom. Så långt är de allra flesta överens. Den relativa riskminskningen är ungefär lika stor för alla som medicinerar, mellan 30 och 40 procent.
Det låter mycket. Men i klartext betyder det att för en person med liten risk gör mediciner väldigt liten skillnad. Den som börjar medicinera fortsätter oftast med det hela livet och en del får biverkningar, oftast muskelvärk eller försvagning av musklerna.
– Medicinen botar ju inte något. Det är det enda hederliga sättet att presentera det. Man kan aldrig säkert säga att just du har nytta av medicinen, utan det är en fråga om statistik på gruppnivå, säger Staffan Olsson.
Att dödligheten i hjärtinfarkter minskat så mycket kallar Staffan Olsson bestämt för en exempellös framgång. Men frågan är om det är motiverat att behandla någon som inte varit sjuk ännu.
Det finns många som anser det. Bland annat Social­styrelsens experter, som i sina nationella riktlinjer för hjärtsjukvård säger att en hjärt-kärlfrisk patient med blodfettsrubbning och lätt till måttligt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom ska i förs­ta hand försöka förändra sin livsstil. Men om blodfetterna inte sjunkit inom ett år ska patienten få statiner även om den alltså fortfarande är frisk.
Det finns även europeiska riktlinjer som rekommenderar en viss högstanivå för kolesterolet, oavsett hälsa i övrigt. För fem år sedan fick de riktlinjerna hård kritik sedan den norska forskaren Linn Getz i en stor studie visat att merparten av den norska befolkningen skulle vara i behov av medicinering, om man fick tro de europeiska rekommendationerna. Redan vid fyrtio års ålder hade bara en kvinna av tio värden som gjorde att hon kvalade in i kategorin ”liten risk för hjärt-kärlsjukdom”. Inga män alls betraktades som riskfria.
– Det blir ju närmast en politisk fråga: Ska man behandla kanske hälften av en befolkning med mediciner, eller är det något fel på riktlinjerna då? Själv tänker jag att det finns så många andra områden där vi inte tillhandahåller tillräckligt bra vård, som psykisk sjukdom, och smärta, där vi hade behövt satsa mer. Men de kanske är lite svårare att sälja in än hjärtsjukvården, säger Staffan Olsson.
Kroppen producerar själv kolesterol, som behövs bland annat i cellernas vägg och som en del av kroppens försvar mot infektioner. Hur mycket kolesterol kroppen tillverkar är olika hos olika personer. Det beror bland annat på genetik, och på vad man äter.
Gå till toppen