Lund

Lundaforskare: Svenska läkare nazigäster på 30-talet

Svenska läkare gjorde på 1930-talet täta besök på Alt-Rehse, en elitskola för nazimedicinsk ideologi utanför Berlin. – Man slås av det höga antalet svenskar i gästboken, säger Nils Hansson, doktorand vid Lunds universitet.

Under två dagar står Lunds universitet värd för ett internationellt symposium under rubriken "Medicin under ideologisk press". Tonvikten ligger på nyligen dokumenterade svenska läkarkontakter med kolleger i Nazityskland under åren 1933-45.
Under torsdagen talade lundaprofessorn Peter Nilsson om de läkare som under dessa år ingick i svensk-tyska vänskapsorganisationer. Under fredagen har Alt-Rehse stått i blickpunkten, bland annat genom att Nils Hansson presenterat sina rön kring svenska kontakter med Alt-Rehse.
Hansson framställning bygger bland annat på ett sensationellt fynd. Skolans gästbok med hälsningar från läkare och studenter från ett 30-tal länder har återfunnits i ett privat svenskt arkiv. I gästboken finns namnunderskrifter från ett stort antal svenskar, inte minst under olympiadåret 1936.
Skolan i Alt-Rehse beskrivs som en Ärzteführerschule, en ideologisk skola för den tyska läkarkåren och för de medicinare som fick en nyckelroll i Förintelsen.
"Här i det strängt organiserade, enkla sunda livet i gemenskapslägret skall den unge läkaren fostras till ledare. Han skall skolas till en yrkesutövning, som är präglad av ett starkt folkligt, nationellt och socialt medvetande djupt förankrat i nationalsocialismen", hette det i en programförklaring inför invigningen av skolan i juni 1935.
Bland dem som skrivit in sig i skolans gästbok märks SS-chefen Heinrich Himmler, Hitlers ställföreträdare Rudolf Hess, Hitlers privatsekreterare Martin Bormann och nazistpartiets chefsideolog Alfred Rosenberg, som ofta ska ha föreläst för studenterna i skuggan av en stor ek i skolparken.
Bland besökarna finns även den svenska journalisten Lili von Rosen, som i ett resereportage 1938 i den nazivänliga tidningen Sverige-Tyskland skildrade verksamheten i Alt-Rehse under rubriken "Tillbaka till husläkaren".
Det fanns fyra utbildningsgrenar vid skolan – rashygien, eutanasi (dödshjälp), läkarledarskap och judefrågans lösning. Rasbiologi var sedan 1910-talet en svensk paradgren, något som kan ha gjort besöken från Sverige särskilt intressanta för skolledningen.
Bland gästerna fanns även studenter och läkarrepresentanter från Japan, Storbritannien, Ungern, Australien, Iran, Argentina, Indien, Polen och ytterligare 31 länder. Allt enligt den återfunns gästboken.
Symposiet i Lund anordnas av enheten för medicinens historia vid Lunds universitets medicinska fakultet. Enheten har sedan flera år gjort frågan om hur yttre faktorer – kris, katastrofer och ideologier – påverkar medicinens utveckling och synen på läkarrollen till ett av tre prioriterade forskningsområden.
Gå till toppen