Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Det klickade hela vägen från Ideon till Nasdaq

Den 16 juli ringde börsklockorna på Nasdaq i New York för Lunda-bolaget Qliktech och dess vd Lars Björk. Sjutton år tidigare hade två Lundaforskare startat det bolag som nu hamnat i börsvärldens centrum.

Staffan Gestrelius var IT-chef på -dåvarande Astra Draco när han tillsammans med Björn Berg grundade Qliktech 1993.
- Vi gjorde ett konsultarbete för Astra Draco. Det blev en så spännande produkt att vi kunde ansöka om patent, säger Staffan Gestrelius.
De båda forskarnas grundtanke var att skapa ett program som kunde behandla en stor mängd data och presentera den som lättolkad och -väsentlig information för användaren. Den kirurgiska avdelningen på Lunds -lasarett blev först att använda programmet Qlikview. Någon stor marknad öppnade sig emellertid inte omedelbart. I mitten av 1990-talet var processorerna och datorernas kapacitet i arbetsminnet en flaskhals.
- Vi visste vad vi gjorde. Att det låg i primärminnet var nyckeln till att det skulle bli snabbt och användarvänligt. PC-utvecklingen har talat för oss hela tiden, säger Staffan Gestrelius.
Qliktech expanderade, men mycket av intäkterna kom från -konsultarbete. Något riskkapital var ännu inte -aktuellt.
- Den mest kritiska tidpunkten var 1990-talets mitt. Då vi -under många år utförde balansakten -mellan att utveckla och försörja oss på -konsultarbete, säger Staffan Gestrelius.
Industrifonden gick 1998 in med kapital i låneform och kom senare också att investera i nyemissioner. Fonden tryckte på för att Qliktech skulle anta en aggressivare tillväxtstrategi.
- Man behövde göra saker för att städa upp och omvandla bolaget. Försäljningen ökade, men inte så som man hade hoppats, säger Lennart Gustafson på Industrifonden.
2000 lämnade Staffan Gestrelius Qliktech. Måns Hultman från dåvarande Intentia gick in som vd. -Nuvarande vd Lars Björk började som finanschef.
- Förändringarna gjordes i rätt tid. Den enorma framgång som -bolaget fått senare hade inte varit möjlig 2000-2001. Man hade en teknik som hårdvaran inte var mogen för. I dag finns inga sådana begränsningar, -säger Lennart Gustafson.
Någonstans här var det nödvändigt att ta ett beslut - satsa rejält på att få bolaget att växa och bli en internationell aktör att räkna med, eller att stanna vid att i bästa fall vara en -mindre regional aktör på en delmarknad eller i sämsta fall försvinna helt.
- Industrifonden såg hela tiden en stor potential i den här program-varan, att den skulle kunna växa till ett stort bolag. Det var inte alla i ägarkretsen som delade den uppfattningen. Men vi tog vår del av finansieringen även de år som försäljningen inte följde prognoser och budgetar, säger Lennart Gustafson.
Först gällde det att få stabilitet i bolaget.
- 2000 var inte bolaget i det hälsosammaste ekonomiska skicket. Mycket pengar gick åt till att täppa till hål, säger Lars Björk som tog över som vd 2007.
Grunden lades för det som skulle bli det stora lyftet. Med amerikanska Accel Partners och Jerusalem Venture Partners inträde 2004 började en riktigt aggressiv tillväxtresa. -Omsättningsökningen har legat kring 60 procent per år sedan dess.
- Det var inte bara pengarna vi -behövde ta in i bolaget utan också kontaktnät och kompetens på den amerikanska marknaden, säger -Lennart Gustafson.
Länge betraktades inte Qliktech och bolagets produkt Qlikview som en konkurrent av de stora leverantörerna av affärs-system. En mjukvara som utnyttjade internminnet i persondatorer och mindre servrar sågs som något udda. Stora system och stordatorer var det normala.
- I takt med att -persondatorerna blev kraftfulla, blev det möjligt att analysera även storföretagens -datamängder med Qlikview. Fler och fler såg att de kunde göra saker till en bråkdel av investeringskostnaden, säger Lennart Gustafson.
När IT-analysföretaget Gartner -skapade en ny kategori för de mjukvaror som utnyttjade persondatorernas internminne, blev det Qliktechs lycka. Helt plötsligt var Qliktech det -ledande företaget i ett särskilt bransch-segment.
- Det fick en psykologisk effekt och andra företag började utveckla program med den typen av produkter. Men Qliktech hade försprång, säger Lennart Gustafson.
Det dröjde några år längre än tänkt - bland annat kom en finanskris i -vägen - men tidigare i år gjordes en stor nyemission och Qliktech introducerades på Nasdaq. Introduktionen blev mycket -lyckad för investerarna, aktien rusade snabbt de första månaderna. Tio dollar var priset i emissionen och redan den inledande veckan handlades den för runt 14 -dollar. Som högst har den stått i drygt 26 dollar.
Att det blev Nasdaq New York i -stället för Stockholm är inte så -konstigt med tanke på de -amerikanska ägarna. Det ger också en del fördelar för ett internationellt företag.
- Det är definitivt en kvalitets-stämpel för den kundkrets av stora företag som man nu vänder sig till. Bolaget är så stort att det följs av analytiker. Bara det ger publicitet som man inte får som onoterat -bolag, säger Lennart Gustafson.
Lars Björk håller med.
- Möjligheten att växa till ett stort mjukvarubolag är bättre om du -befinner dig på den marknad där mest händer. Det är mycket tuffare konkurrens i USA. Konsumenten vet att det alltid finns någon annan att handla hos, säger han.
Men för Industrifonden var Nasdaq-noteringen inget självklart mål.
- En riskkapitalist föredrar att bolaget säljs till en annan större spelare som tar över hela bolaget och tar det till nästa nivå. Det hade till -exempel inte varit onaturligt att IBM hade köpt Qliktech . Just nu står aktien högt. Men vi vet inte vad vi får när vi kan sälja sista aktien, säger Lennart Gustafson.
Strategin framöver är fortsatt stark tillväxt. Däremot är det slut med förlustår.
- Det blir inga fler. Men de var medvetna förlustår. Vill du nå en marknadsposition är det viktigare att växa. Givetvis ska du inte växa så fort att du inte har kontroll, men marknaden premierar tillväxt, säger Lars Björk.
Att växa procentuellt lika -mycket blir svårare ju större bolaget blir. Men Lars Björk siktar på att bryta en ny drömgräns.
- Vi har satt prognosen förbi 200 -miljoner dollar i år. På ett antal års sikt tror vi att det finns en potential att bygga ett bolag som omsätter en miljard dollar. Marknaden finns där. Sedan är det upp till oss att göra ett gott arbete och vara vakna.
Lars Björk anser att risken för växtvärk är minimal.
- Om jag hade gått ut och sagt att vi bara ska växa med tio procent -nästa år, då skulle de flesta lämna för att det inte skulle vara roligt.
Hur stor är då risken att Qliktech överväldigas av sin egen framgång och tappar fokus?
- Det är en oerhört kompetent ledning och styrelse. Jag hoppas att man inte hamnar i någon självgodhet. Man måste möta riskerna med rätt -människor och strategier. En nyckel-faktor är att man fortsätter att hålla sig med ny innovation som följer marknadens behov, säger Lennart Gustafson.
Qliktechs främsta konkurrenter är de stora mjukvarubolagen Oracle och Microsoft.
- De har satsat på äldre teknologi och mycket konsultservice. Vi börjar med att sälja ett mindre projekt. Gör vi det framgångsrikt är kunden ofta nöjd och vill handla mer. I stället för att säga att du ska köpa allt du behöver för de kommande tre åren, säger Lars Björk.
Ett hot mot företagets -framgångar, som Qliktech själv nämner i det -prospekt som kom inför introduktionen på Nasdaq, är risken med att vara ett enteknologiföretag.
- Det är en styrka i det också, men vi får vara observanta. Det som gjort att en del bolag i vår bransch har stannat upp är att de har breddat utbudet så att bitarna inte har passat ihop. Det svåra med fokus är att ständigt tacka nej till alla frestelser.
Lars Björk beskriver sitt -ledarskap som svenskt och att det präglar -kulturen i Qliktech .
- Det är konsensusdrivet, här låter vi det bästa beslutet vinna, inte den mest betalda eller den som har flest streck på kavajen. Vad du får fram är ett enormt engagemang. Vetskapen om att det är högt i tak, gör att du får ut mycket mer av människorna.
Värderingarna i företaget ympas in i alla nyanställda, oavsett var i -världen de anställs, under en vecka i Lund. Lund är fortfarande det -största -kontoret och utvecklingscentrum för Qlikview.
- Här sitter själen i väggarna. -Under veckan träffar du nyanställda från -andra delar av världen. Du lär dig kulturen, våra huvudvärderingar, du lär dig produkten och att sälja den.
En gång om året åker hela företaget på en konferens med hela personalen.
- Eftersom det är i januari har vi de sista åren varit i Florida. Tidigare har vi varit på skidorter men det finns inga hotell som tar emot 700 på en skidort, säger Lars Björk.

Fakta Qliktech

Omsättning jan-sep 2010: 145 163 000 d-ollar (95 555 000, -jan-sep 2009).
Resultat före skatt: 4 503 000 dollar (- 11 260 000, jan-sep 2009).
Antal anställda: Cirka 700, varav runt 100 i Lund.
Huvudkontor: Radnor, Pennsylvania i USA
Vd: Lars Björk.
Bakgrund
1993: Bolaget startades av Staffan Gestrelius och Björn Berg.
1998: Industrifonden och -Handelsbanken går in med kapital.
2000: En stor -nyemission med bland annat Industrifonden. Måns Hultman från dåvarande Intentia blir ny vd.
2004: Accel Partners och Jerusalem Venture Partners går in som ägare. Huvudkontoret flyttas till USA.
2010: Börsintroduktion på Nasdaqbörsen, New York.

Detta gör Qliktech

Qliktechs produkt Qlikview gör det möjligt att sammanställa det man verkligen vill veta, exempelvis för att optimera försäljningen.

Men det behöver inte handla om penningströmmar. Qlikview kan till exempel också användas på sjukhus för att få ett bättre flöde av patienter, eller analysera resultat i ett läkemedelslabb.

Gå till toppen