Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

LTH gjorde undantag – Eriksson slapp lärarkurs

När Per Eriksson ville bli professor, frångick LTH sina annars så hårda krav. Under samma tid nekades flera forskare med betydligt starkare meriter befordran.

Sydsvenskan har gått igenom 25 ansökningar om befordran till professor på LTH under åren 2006–2009. Här finns både de självklart godkända – men också forskare som valt att återkalla sina ansökningar sedan de fått reda på att deras meriter inte håller.
De som fått bakläxa har framför allt brustit vad gäller pedagogiska meriter. Tio veckors pedagogisk kurs har blivit ett vanligt, om än inte obligatoriskt, krav på den som vill bli professor.
– Pedagogiska och vetenskapliga meriter är lika viktiga. Styrka på ena området kan inte uppväga brister i det andra, säger Kerstin Torfgård, sekreterare i den ena av LTH:s lärarförslagsnämnder, det organ som handlägger befordringar.
Jämfört med övriga sökande står Per Eriksson ut på flera sätt:
Han är den enda av de 25 sökande som inte är docent, alltså nått mellanledet i forskarskarriären, mellan doktor och professor.
Han är också den enda som inte stått som huvudförfattare på en vetenskaplig artikel i en förhandsgranskad tidskrift, det främsta beviset på vetenskaplig produktion av högsta klass.
Per Eriksson är också den sökande som har minst antal artiklar i vetenskapliga tidskrifter – alltså gjort minst forskning.
Han har inte gått LTH:s egna pedagogiska kurser och kan inte heller styrka sina resultat som lärare, till exempel med kursutvärderingar.
Henrik Sjöland är en av många som begärt anstånd för att komplettera med pedagogisk utbildning.
– De formella kraven har skärpts. Man ska ha läst en viss mängd pedagogiska kurser för att kunna bli befordrad, säger han.
Magnus Persson, professor i teknisk vattenresurslärare, fick 2008 avslag på sin ansökan – och det trots ett femtiotal vetenskapliga artiklar, varav 21 som huvudförfattare.
– Det har blivit väldigt strikt, man måste ha de där tio veckornas pedagogisk kurs. Så lärarförslagsnämnden kunde inte stödja min ansökan. Då hade jag ändå undervisat i tio år, berättar Magnus Persson.
Även Jens Klingmann, docent i kraftverksteknik, nekades 2008 befordran till professor. Han uppmanades också att gå en pedagogisk kurs och sedan återkomma.
– Man har skruvat åt kraven för befordran, helt klart, säger Jens Klingmann.
Några krav på sådan pedagogisk utbildning ställdes dock inte på Per Eriksson.
Inte heller kallades någon särskild pedagogisk sakkunnig in, något som kan göras när meriterna är svåra att bedöma.
”Per Erikssons pedagogiska erfarenhet är omfattande”, skriver lärarförslagsnämnden i sitt utlåtande. I nästa mening konstaterar samma nämnd att ”det saknas kursutvärderingar eller styrkande dokumentation som hade underlättat en kvalitativ bedömning”.
Gå till toppen