Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Per Erikssons egna ord

Som rektor vid Lunds universitet får jag tåla att bli granskad ordentligt.

Jag ser dock att det finns anledning att kommentera de uppgifter som har stått i Sydsvenskan den 13 november.
Angående mitt hand­ledarskap
I Acknowledgements från doktorsavhandlingarna för Nordholm och Lagö, samt för lic-avhandlingarna för Sjösten och för Gustavsson finns jag omnämnd. Dessa Acknowledgement finns publicerade på webben (se länk nedan).
Detta styrker min uppfattning att jag vid den tiden har varit den ledande handledaren för Lagö, Nordholm och Sjösten samt bitr handledare för Gustavsson. Med begreppet huvudhandledare som jag använde i min ansökan menade jag att jag har varit den ledande handledaren.
Claesson bekräftar skriftligt min roll som bitr handledare för honom. Jag har också varit i muntlig kontakt med Nordholm och Gustavsson samt med de omnämnda professorerna Salomonsson, Lindblad och Claesson som muntligt bekräftar dessa mina påståenden. Nordholm har också skriftligt bekräftat min roll som ledare för handledargruppen för honom. Även Thomas Lagö har skrivit till mig om min roll för honom som bl a handledare samt även Gustavsson om min roll som bitr handledare för honom.
Notera att regelverket för handledarskap ändrades radikalt efter att befordringsreformen införts och därefter förbättrades också registreringen av handledare. Tidigare var det brukligt att endast den s k ämnes­företrädaren uppgavs som handledare för institutionens doktorander, även om det i praktiken var någon annan som ledde och utförde det egentliga handledningsarbetet och hade kontakterna med doktoranderna.
Angående patenten
I min professorsansökan uppger jag att jag har sökt tre och fått två patent. Detta stämmer och även det tredje patentet är numera beviljat, se ref. 61 som anges som patent application i ansökan. Ett av dem har underhållits och är fortfarande kommersiellt gällande. Två av dem har gått ut. Ett av dem, det som Sydsvenskan tar upp, blev ett beviljat svenskt patent men jag och Thomas Lagö fullföljde aldrig vår PCT-ansökan (internationellt patent) och underhöll heller aldrig det svenska patentet efter att vi fått det. Det var heller inte vår avsikt. (Möjligen har jag angivit fel nr på patentet, PCT-nr i stället för Svenskt patentnr. Detta ska kollas upp.)
Granskning
De meriter som legat till grund för min befordringsprofessur har granskats av tre sakkunniga.
Mer information om ovanstående finns på nätet:
http://www.lu.se/o.o.i.s/25939
PER ERIKSSON
Sydsvenskan svarar Per Eriksson
Per Eriksson presenterar ett bemötande av något Sydsvenskan aldrig påstått: att han inte skulle haft någon del alls i doktorandernas avhandlingar.
Det är att blanda bort korten.
Att vara huvudhand­ledare är en formell och ansvarsfull roll av största betydelse när en ansökan om befordran till professor ska utvärderas. Att bli tackad i ett förord eller att bli kallad för viktig inspiratör, som en av många forskarkollegor, är dock något annat.
I bandade intervjuer och i skrivna svar har just dessa doktorander och forskare berättat att han av olika skäl inte uppfyllde kraven som handledare – något som vi också berättat om i tidningen.
Att flera av dessa inblandade, på uppmaning av Per Eriksson, nu skrivit brev om hur värdefullt hans stöd varit ändrar inte den saken. Den bild av huvudhand­ledarskapet som Per Eriksson lämnar i sitt cv saknar stöd i universitetets register, liksom i verkligheten.
I sin meritförteckning uppger Per Eriksson att han ”har tre patent”. I dagens genmäle heter det istället att han i ansökan uppgett att han sökt tre patent och fått två. Sanningen är att båda uppgifterna finns i hans cv, vilket är vilseledande.
Vi får säkert anledning att återkomma till patentfrågan. Vad gäller sakkunnigas utvärdering av Erikssons meriter, kommer denna att tas upp i morgondagens Sydsvenskan.
ESKIL FAGERSTRÖM
JENS MIKKELSEN
Gå till toppen