Sverige

Ilska i Malmö mot tandlös lag

Hatbrott ska prioriteras av rättsväsendet. Men är det lönt att anmäla, när anmälningar om rop som ”judehora” och ”jävla neger” regelmässigt läggs ner av åklagare? Björn Lagerbäck (FP), samordnare för dialogforum som ska minska hatbrotten i Malmö, kräver en lagändring.

Malmö stads dialogforum möttes i tisdags och diskuterade hatbrott och hur sällan anmälningar leder någonvart. Från vänster Djura Ivanov och Mujo Halilovic från Romska föreningen, samordnare Björn Lagerbäck (FP) och Adad Ali Abd från Somaliska föreningen.Bild: Foto: Karl Melander
– Förolämpningar och förtalsbrott faller inte under allmänt åtal. Vi skriver av sådant, säger Bo Birgerson, åklagare med särskild inriktning på hatbrott.
Det betyder inte att det är lagligt att i ett brev skriva ”smutsiga arabjävlar, packa era väskor och lämna vårt vackra land” (autentiskt exempel på anmält skånskt hatbrott från i år). Sådant kallas förolämpning och är fortfarande ett brott.
Men sannolikheten att en åklagare väcker åtal är mycket liten, förklarar Bo Birgerson.
– Förolämpningar och förtal är något som lagstiftaren menar att man förväntas klara av själv. Det ska man inte använda det allmännas resurser till.
Däremot kan man som förtalad eller förolämpad väcka enskilt åtal. Då riskerar man dock att i slutändan få betala rättegångskostnader.
Judiska församlingens medlemmar i Malmö utsätts ofta för hatbrott (om detta skriver Sydsvenskan mer i morgondagens tidning).
Judiska församlingens ordförande Fred Kahn, som uppmuntrat församlingsmedlemmar att polisanmäla antisemitiska förolämpningar, blev förvånad när han i tisdags på ett möte fick höra att förolämpningar avskrivs:
– Då är det ju nästan inget värt att anmäla, säger Fred Kahn.
Upprördheten delas av psykologen och FP-politikern Björn Lagerbäck.
– Rättsväsendet ger signalen att det är okej att säga ”jävla imam” eller ”jävla rabbin” till någon.
Han tänker skriva till ju­stitieminister Beatrice Ask och kräva en ändring av lagstiftningen.
– Om vi ska kunna bekämpa hatbrott måste de leda till konsekvenser för gärningsmännen, säger Björn Lagerbäck.
Samtidigt kommer kritik från Skånepolisens egna led om att hatbrott inte tas på allvar.
Jeanette Larsson, kriminalinspektör i Malmö och internutbildare om hatbrott, är besviken på ledningen. Ett exempel är hur hatbrottsstatistiken sköts. När siffrorna på antalet anmälda hatbrott till och med oktober i år nyligen släpptes tycktes de visa på en rejäl minskning jämfört med förra året. Men enligt Jeanette Larsson kan minskningen bero på att den som sammanställt statistiken inte har tillräcklig kunskap om vad hatbrott är.
– Har man inte erfarenhet av att veta vad som kan betecknas som ett hatbrott är det nog lätt att missa det, säger Jeanette Larsson.

Hatbrott

Det är när någon utsätter en annan person för brott utifrån dennes etniska bakgrund, religion eller sexuella läggning. Ett mord kan vara ett hatbrott, precis som skadegörelse kan vara det (om någon exempelvis ristar in ett hakkors på en bil).
I morgon: Judehatet sköljer över 31-årige rabbinen Shneur Kesselman – ändå har han bestämt sig för att bo kvar i Malmö.

Dialogforum

Drogs igång av Ilmar Reepalu (S) i februari i år.

Björn Lagerbäck (FP) har ett samordningsansvar och är anställd av Malmö kommun.

Riktar sig specifikt till grupper som utsätts för hatbrott, syftet är enligt Lagerbäck att ena kommunen: ”Vi är alla Malmöbor.” Grupperna är judar, muslimer, somalier och romer.

En gång i månaden möts gruppen, där även polis och åklagare är adjungerade.

Dialogforum har också annan, uppsökande verksamhet i till exempel stadsdelarna.

Gå till toppen