Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Nya kunskaperna ställer krav på oss alla

Vill du göra ett gentest som visar vilka sjukdomar du kommer att få och hur du ska undvika dem? Snart är det möjligt, menar en av Danmarks ledande forskare.Gentofte. För några tusen­lappar kan du köpa ett gentest på internet, men det säger inte så mycket ännu. Om femton år är testen både billiga och korrekta, tror genforskaren Oluf Borbye Pedersen. – Vi måste utbilda genetiska rådgivare som kan hjälpa människor, säger han.

Sedan människans arvsmassa kartlades för första gången för tio år sedan har utvecklingen gått otroligt fort. Varje månad presenterar forskare nyupptäckta genvarianter som ökar risken för någon sjukdom.
Men många av generna är väldigt vanliga och har ganska liten praktisk betydelse. Till exempel finns 39 kända genvarianter som ökar risken för typ 2-diabetes. Många friska människor har minst en av dem.
– De här generna kan göras helt ofarliga om man lever hälsosamt. Men har du flera av dem och lever osunt – äter dålig kost, motionerar mindre än en timme om dagen och så vidare – då ökar din risk för diabetes, säger Oluf Borbye Pedersen.
Han leder avdelningen för diabetesgenetik vid Hagedorn forskningscentrum i Gentofte norr om Köpenhamn och är en av världens ledande forskare på området.
– Liksom du är unik genetiskt, är orsaken till sjukdomen också unik, säger Oluf Borbye Pedersen.
Han är övertygad om att det om tio till femton år kommer att finnas enkla och väl fungerande gentester som dessutom är billigare än i dag. Vi kommer att kunna lämna ett blodprov eller salivprov och på bara några timmar få besked om hur stor risk vi har för att drabbas av olika sjukdomar. Alzheimers, typ 2-diabetes, blodpropp, astma, fetma ...
Med effektivare metoder för analyser och databearbetning blir det möjligt att ta reda på nästan hur mycket som helst.
Finns det nackdelar med den utvecklingen?
– Jag vill se positivt på mitt eget område. Om det blir möjligt att förebygga sjukdom så är det en välsignelse. Diabetes förkortar livet med mellan fem och tio år och leder till en massa komplikationer, men med rätt livsstil kan generna ofta göras oskyldiga! Samtidigt kan vi inte förebygga eller behandla alla sjukdomar, och då måste man få säga nej till genprover. Jag skulle till exempel inte vilja testa min risk för Alzheimers sjukdom, för det kan vi inte göra något effektivt åt i dag, säger Oluf Borbye Pedersen.
Han anser att samhället behöver nya lagar och en genomtänkt etik för gentesterna. Till exempel behöver skolorna förbereda barn och ungdomar på de nya möjligheterna.
– De som är barn och unga nu kommer förväntas ta ett stort individuellt ansvar för sin egen hälsa i framtiden, säger Oluf Borbye Pedersen.
Han vill också se en ny utbildning för genetiska rådgivare. De ska vara biomedicinskt kunniga personer, men inte nödvändigtvis läkare, menar han. Snarare goda psykologer och kommunikatörer.
Vem ska genomdriva allt det här?
– Genforskare som jag, etiska råd, medier, politiker. Varje lands parlament borde skapa ett forum där de varje år träffar genetiker och etiker för att få en uppdatering om utvecklingen. Det är allas ansvar, och det brådskar. Den här framtiden ligger precis runt hörnet.
I höst har den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics publicerat resultat från flera projekt som Oluf Borbye Pedersen är inblandad i. I ett av dem undersöktes genetiken hos nästan 250 000 personer från hela världen. Målet var att hitta genvarianter som är kopplade till övervikt.
400 forskare samarbetade i ett konsortium som lämpligt nog döpts till Giant; jätte. Forskarna hittade arton genförändringar som ökade risken för övervikt och fetma.
När vi vet mer om genetiken bakom vanliga sjukdomar kan vi bli bättre på att förebygga dem. Ett annat mål för genforskningen är personlig medicinering, så att de som redan är sjuka ska behandlas mer effektivt och med mindre biverkningar.
I framtiden är det möjligt att patientens gener kommer att analyseras innan medicinen skrivs ut, för att läkaren ska kunna ge rätt läkemedel i rätt dos. Dagens sjukvård jämför Oluf Borbye Pedersen med en optiker som bara har en sorts glasögon. Patienten kommer in, visar sig se dåligt, och får glasögon. För vissa blir resultatet utmärkt, för andra gör det ingen skillnad. Några ser till och med sämre med glasögonen än utan.
– Så primitiv är läkemedelsdoseringen i dag. Det krävs att den fungerar bättre än sockerpiller, rent statistiskt, men det är inte alls säkert att den hjälper varje individ, säger Oluf Borbye Pedersen.
I framtiden kan kanske alla få sin egen, personliga medicinering. Om det blir som genforskarna hoppas.
Många företag erbjuder gentester över nätet. Störst är:
Knome, nyligen omtalade för att ha kartlagt heavy metal-artisten Ozzy Osbournes gener.
23 & Me, som Google-grundaren Sergey Brins fru Anne Wojcicki står bakom.
De Code Me från Island.
I Sverige finns DNA-Guide, vars tester kostar mellan 500 och 3 700 kronor. Rättsläget är oklart, eftersom testerna inte utförs inom vården. Myndigheterna är inte heller säkra på om de ska definieras som medicinska hjälpmedel eller något annat. Enligt DNA-Guides egna uppgifter följer bolaget personuppgiftslagen och lagen om genetisk integritet.
Gå till toppen