Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Stark folkrörelse sinkar utbyggnaden

Motståndet mot vindkraften har vuxit till en folkrörelse. Starka protester har på senare tid lett till att kommuner strukit eller bantat storskaliga projekt. Och i Perstorp ledde vindmotståndet hos ett nytt parti till att det gick fram som en raket det senast valet.

– Nej, jag tror inte det blir något av vindkraftsparken i Hönsholma. Vår kommun är för liten till ytan, säger Lars Ottosson.
Han är ledare för partiet Perstorps framtid som bildades i februari i fjor och som knep var fjärde röst i kommunalvalet.
– Vår hållning till vindkraften hade del i framgången, säger Lars Ottosson.
Närboende har sällan välkomnat vindkraft. På senare tid har dock motståndet blivit tydligare och bättre organiserat. Detta har i sin tur fått industrin att vilja se förändringar av lagen.
– Det är inte rimligt att kommunerna har vetorätt mot utsläppsfri vindkraft när de inte kan stoppa utvinning av fossila bränslen som olja och gas, säger Annika Helker Lundström, vd för branschorganisationen Svensk vindenergi.
Nyligen fick hon också draghjälp av den statliga Energimyndigheten. I en rapport konstaterar myndigheten bland annat att ”idag kan externa grupperingar med stark medial uppvaktning avgöra en kommuns markanvändning lång tid framöver.”
Enligt Svensk vindenergi har det knappt ett och ett halvt år gamla kommunala vetot stoppat minst 380 planerade vindkraftverk. Fler än dubbelt så många verk på planeringsstadiet kan gå samma väg, fruktar organisationen.
På den rikstäckande föreningen Svenskt landskapsskydd är förklaringen till det ökande motståndet ganska enkel.
– Motståndet tog fart när de stora kraftverken till havs flyttades in i skogen, säger föreningens ordförande Elisabeth von Brömsen. För vem som sökt sig till lugnet på landet kan acceptera något som dånar, lyser och kastar skuggor?
Enligt Elisabeth von Brömsen har hennes förening nu 30 000 medlemmar spridda över landet.
– Under mina två och ett halvt år som vice ordförande och ordförande har antalet lokalföreningar ökat från 20 till 40, säger hon. Det senast halvåret har medlemstillströmningen varit särskilt stor.
Två färska exempel på hur opinionen påverkar vindkraftstutbyggnaden finns i Klippan och Kristianstad.
I Klippan ville Eon bygga tio vindkraftverk i skogarna sydost om tätorten. När planerna blev kända bildades ett nätverk bland de boende i trakten som började skapa opinion mot projektet. Bland annat anordnades en välbesökt konsert med bland andra Göran Söllscher medverkade i.
När kommunfullmäktige i slutet av oktober skulle avgöra ärendet blev det ett nej.
Socialdemokraten och mångårige kommunfullmäktigeledamoten Rune Persson erkände efteråt för Helsingborgs Dagblad att beslutet inte var lätt.
– Partiet är generellt för vindkraft men den lilla människan i Färingtofta och dess miljö fick överväga, sa han.
I Kristianstads kommun har Föreningen bevara Linderödsåsen haft som ett av sina främsta mål att stoppa Jacob Palmstiernas planer på en vindkraftspark i Maltesholms skogsmarker.
Redan 2004 började Palmstierna skissa på att resa 33 stycken vindmöllor på toppen av Linderödsåsen. 150 meter ovanför havet skulle de lika höga kraftverken få ett riktigt gott vindläge.
När kommunfullmäktige skulle ta ställning till projektet hade Palmstierna på eget bevåg bantat parken till 28 enheter. Några av möllorna hade hamnat för nära bostadsbebyggelse.
Kommunalpolitikerna hade dock åsikten att arton stycken var ett mer lämpligt antal.
– Helt klart har det tagits intryck av opinionen, säger Jacob Palmstierna som hoppas ha kraftverks­parken klar om två år. Att beslutet överklagas är han övertygad om.
Per von Wachenfeldt är ordförande för Föreningen bevara Linderödsåsen.
– Som de flesta bor vi är för stillheten och naturvärdena, säger han.
Med det bantade projektet kommer han och hans familj att få 1 600 meter till närmsta kraftverk. Men Per von Wachenfeldt är ändå bekymrad över buller och – som han säger – det våldsamma visuella intryck som kraftverksparken kommer att ge från toppen av åsen.
Han ser ändå att opinionsarbetet mot anläggningen haft effekt. Dels får Jacob Palmstierna bygga färre verk, dels har ett par mind­re projekt i trakterna inte blivit godkända.
– Kommunen har också utökat det tysta området på Linderödsåsen, säger han.
Maltesholms slott och ägor har gått i arv i Jacob Palmstiernas släkt sedan det byggdes på 1600-talet. Han tycker dock inte att vindmöllorna kommer att skämma kulturhistorien på platsen.
Motivet till att han vill bygga vindkraftsparken på ägorna är att det framöver behövs pengar för att kunna hantera underhållet av slottet och övriga kulturbyggnader.
– Flertalet av vindkraftverken kommer att ägas av andra som jag arrenderar ut marken till, säger han. Jag kommer också att låta ortsbefolkningen köpa in sig så att de inte bara blir störda utan också kan få en reveny.
Lagen som styr vindkraftsutbyggnaden trädde ikraft i augusti 2009. Tanken var utbyggnaden skulle underlättas eftersom det nu bara är länsstyrelsen som bedömer om projekt är lämpliga. Tidigare gjordes samma prövning parallellt i kommunen.
Den nya ordningen ger dock kommunen absolut rätt att säga nej och det är detta som sker i ökande utsträckning.
Helt stopp har det ändå inte blivit, även om tillståndsprövningen i vissa fall går trögt.
– Någon kommun begärde att få fjorton månader på sig för att komma fram till ett ja eller nej, säger Göran Fagerström, handläggare på länsstyrelsen i Skåne.
– Efter valet i september har beskeden å andra sidan ibland kommit väldigt snabbt, fortsätter Göran Fagerström. Fyra kommuner har svarat ja på byggansökningar.
Statliga Energimyndigheten är ändå inte nöjd. I en rapport nyligen sammanfattades läget med att nya lagen lett till att ”prövningen av vindkraft försvårats och att rättssäkerheten kan ifrågasättas.”
Energimyndighetens föreslår därför att lagtexten ses över.
Gå till toppen