Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

Bredd och kredd ska säkra tillväxten

Har vuxit till en självklar plats för information.

Om det finns någon fakta som kan definieras som sanning, så är det att fakta och sanning sällan kan definieras som just fakta och sanning. Åtminstone inte i statisk, singulär bemärkelse.
Vad som är sant för mig behöver inte vara sant för dig. Och om vi båda får möjlighet att göra vår röst hörd, då blir sanningen en fråga om förmåga att förhandla och finna konsensus.
Det är därför det nätbaserade uppslagsverket Wikipedia brukar framhålla sig självt som ett demokratiskt projekt. Men det var också därför Wikipedia redan för tio år sedan, bara två månader efter bildandet, började delas upp i flera olika versioner.
Det kan, som precis så mycket annat här i världen, ha börjat med fotboll. Eller football. Eller European football. I alla fall. När programmeraren Linus Tolke i Linköping, någon gång under vårvintern 2001, skrev artikeln ”football” i Wikipedia uppstod en diskussion.
Den lilla skara pionjärer som engagerade sig i arbetet med det nyfödda uppslagsverket kunde inte komma överens.
Fotboll betyder nämligen olika saker i olika delar av världen.
För att komma till rätta med problemet drev Linus Tolke linjen om att Wikipedia borde finnas i olika versioner.
– För mig var artikeln delvis ett sätt att provocera. När idén om Wikipedia mötte verkligheten insåg man att det finns språkliga och kulturella skillnader som gör det omöjligt för ett enda stort uppslagsverk.
Linus Tolke skrev därefter den första svenska artikeln. Sedan dess har Wikipedia vuxit till att finnas på totalt 276 olika språk. Linus Tolke själv har lämnat engagemanget bakom sig.
Och om ”football” står det nu såhär i den engelskspråkiga versionen: ”Sporten fotboll är någon av flera likartade lagsporter av likartat ursprung, som i olika utsträckning inbegriper att sparka en boll med foten i försök att göra ett mål.”
Kompromissernas formulering. Och en ögonblicksbild av ett stötande och blötande mellan olika röster om vad som är sant, relevant och riktigt.
Det finns sådant som är ovedersägligt. Olof Palme mördades 1986. Stockholm är Sveriges huvudstad. Och fotboll handlar om att sparka på en boll.
Men sen? Och vad mer? Striderna om detta är något som präglat Wikipedia sedan starten, då det uppstod som ett sidoprojekt till det mer traditionellt utformade uppslagsverket Nupedia.
Idag är Wikipedia en informationsgigant med en given plats i den digitala vardagen. Konkurrenter, som Googles Knol, eller svenska Susning.nu, har stått sig slätt. Linus Tolke, som kom in i projektet med erfarenhet från internets tidiga sociala forum och elektroniska anslagstavlor trodde inte att utvecklingen skulle gå så fort.
– Det känns som man är ifatt och förbi flera kommersiella uppslagsverk. Ingen idag skulle köpa ett uppslagsverk, delvis på grund av Wikipedia. Jag har hela tiden trott att det skulle utvecklas kvalitetsmässigt, men jag trodde det skulle ta mycket längre tid.
Lennart Guldbrandsson är ordförande för Wikimedia Sverige, en förening som arbetar med att utveckla användandet av Wikipedia. Han delar in uppslagsverkets utveckling under dess tio första år i tre perioder.
– Under den första perioden (2001 till ungefär 2003) skrevs det många artiklar av typen ”Sverige är ett land i Europa. Huvudstaden heter Stockholm”. Och så var det inte mer än så. Det var främst tekniknördar, de som först upptäckte Wikipedia, som bidrog.
Nästa steg kännetecknas av att användare började tävla om vem som kunde skriva längst artiklar och göra flest redigeringar. Här fick också Wikipedia sitt breda genombrott, menar Lennart Guldbrandsson, med allt fler som började bidra med innehåll. Under 2007 och 2008 inleddes ett skede med allt större fokus på kvalitet.
–  Och nu (2010–2011) har en fjärde period inletts, där man försöker göra det lättare för fler att redigera, samtidigt som man försöker få till samarbeten med universitet och kulturinstitutioner, säger Lennart Guldbrandsson.
Men vilken betydelse har Wikipedia haft? Har uppslagsverket, där förhandlingarna om innehållet sker öppet, påverkat synen på begrepp som fakta, sanning och kunskap?
I Sverige har Nationalencyklopedins profil fått flera att dra slutsatsen att företaget med säte i Malmö är en statlig myndighet. Uppslagsverket lever på sin trovärdighet. Det som står där är om inte sanktionerat av staten, så åtminstone den renaste fakta som går att få tag i.
Den bilden har många fortfarande, enligt Arne Ekman, chefredaktör för Nationalencyklopedin. Men han ser ändå en ökad källkritisk medvetenhet.
– Vi märker det speciellt i skolan där man tagit ett helt annat grepp kring källkritik. Vi märker det på journalister också. Men det är bara i speciella grupper som det här sker.
Anette Holmqvist på Skolverket driver projektet Kolla källan som går ut på att hjälpa lärare att orientera sig i det enorma informationsflöde som internet innebär, och hur man ska förhålla sig till källor som Wikipedia.
– När Wikipedia slog igenom var det väldigt ifrågasatt. Jag fick samtal från lärare som undrade om man kunde använda Wikipedia i skolan. Idag får jag inte den typen av frågor. Wikipedia är oerhört etablerat i skolan, säger Anette Holmqvist.
Hon ser tendenser till en förändrad auktoritetstro – kunskap behöver inte komma från den eller den professorn, utan kan produceras av alla som har tillgång till en internetuppkoppling. Och i de nya kursplanerna som införs i år har kraven på elevers källkritiska kunnande skärpts.
– Det är en naturlig utveckling med internet, och har inte bara med Wikipedia att göra. Fortfarande använder de flesta Wikipedia som man alltid har använt ett uppslagsverk, säger Anette Holmqvist.
I Lund pågår just nu ett forskningsprojekt som heter Digital historiekultur. Projektet undersöker internets inverkan på hur historia produceras och hur kunskap sprids. Martin Wilson är historiker och deltar i projektet. I sin licentiatuppsats försöker han bland annat ta reda på hur innehållet i Wikipedia blir till och hur det förändras över tid. Något som är möjligt då alla tidigare versioner av Wikipedias artiklar sparas.
–  Wikipedias start innebar i princip att man lade ut tomma blad som användarna sedan fick fylla. Som källmaterial är den utvecklingen väldigt intressant för en historiker, säger han.
Wikipedia utmanar makten, menar Martin Wilson. Samtidigt har uppslagsverket i allt högre utsträckning bemödat sig med att hänvisa till trovärdiga källor, vilket i många fall innebär samma institutioner som traditionellt haft makt att producera kunskap.
– Och även om ordet är fritt styrs innehållet av samhälleliga normer om hur man till exempel ser på sexualitet, kön och etnicitet. Men det finns en möjlighet i Wikipedia att utmana och synliggöra, säger Martin Wilson.
Men hur kommer Wikipedia att utvecklas i framtiden? Forskare som gjort djupdykningar i Wikipedias databaser har kommit fram till att tillväxten av antalet användare som redigerar i uppslagsverket mattats av, något som bedömts som ett hot mot Wikipedias framtid. Den stora massan av användare som kontrollerar varandra och bevakar innehållet brukar nämligen framhållas som en nyckel till att Wikipedia inte havererar i klotter och sabotage.
Nu arbetar uppslagsverket med att få fler inom den akademiska världen att bidra med innehåll genom samarbeten med universitet och kulturinstitutioner.
Enligt Lennart Guldbrandsson måste Wikipedia bredda sin användarbas ytterligare, framförallt geografiskt och etnografiskt.
– Wikipedia ska inte bli den vite rike mannens information som sprids till den fattige svarte mannen eller fattiga svarta kvinnan.
Drivs av: Wikimedia Foundation, en donationsfinansierad stiftelse i USA som driver Wikipedia och uppslagsverkets många systerprojekt. Har 57 anställda och en budget på 20,4 miljoner dollar för räkenskapsåret 2010-2011.
Antalet aktiva språkversioner: 257 (276 totalt).
Registrerade användare (wikipedianer) som gjort minst tio redigeringar: 1 216 739.
Ranking: Världens åttonde populäraste sajt, enligt företaget Alexas ranking.
Svenska Wikipedia: Innehåller över 370 000 artiklar och är därmed den elfte största versionen. Engelskspråkiga Wikipedia är störst med över 3,5 miljoner artiklar.
Gå till toppen