Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Handboll

Vänstern regerar i handbollen

Utan vänsterskyttar måste hela spelupplägget göras om.

Oscar Carlén.Bild: Foto: Björn Larsson Rosvall Scanpix
En historiskt förtryckt minoritet är mer än välkommen i handbollens värld. Vänsterhänta är högvilt i en sport där fel hand med tiden blivit allt mer rätt.
– Jag förlängde säkert min karriär med fem år tack vare att jag är vänsterhänt, konstaterar förre kantspelaren (högersexan) Tomas Axnér, numera Lugitränare och expertkommentator i TV4.
– Under alla mina år som elitspelare hade jag en ung talang bakom mig på min position. Delvis är det en ekonomisk fråga för klubbarna, men det beror ju också på att det finns så mycket färre vänsterhänta.
Rätt spelare på rätt plats är en förutsättning för att lyckas i all lagidrott. Inom handbollen har man dragit det till sin spets. I en trupp med två spelare på varje position bör det finnas två vänsterhänta alternativ till höger i banan (högernia och högersexa) – alltså sammanlagt fyra vänsterhänta spelare av fjorton.
Det innebär en total andel på nästan 30 procent i truppen. Och med tanke på att bara var tionde människa är vänsterhänt inser alla att tillgången inte matchar efterfrågan – särskilt om man också ställer krav på hög kvalitet.
Förre storspelaren Per Carlén, numera tränare i Tyskland, berättar att han hade stora problem med att få ihop två fullvärdiga lag när han som lärare formerade sina årskullar på handbollsgymnasiet i Ystad. Särskilt högernian var den felande länken.
– Det innebar ibland att man fick gå rätt långt ner i ranking för att hitta vänsterhänta spelare, säger han. De bästa blir väldigt eftertraktade. Många elitklubbar knyter till sig vänsterhänta spelare i ganska tidig ålder. Högerhänta har man helt andra möjligheter att få fram ur de egna leden.
Per Carlén är själv vänsterhänt och inledde sin landslagskarriär som högernia. När Staffan Olsson kom fram i mitten av 80-talet flyttade Carlén in på linjen och skördade stora framgångar som avig mittsexa – en vänsterhänt spelare på linjen kan vara guld värd eftersom försvararna inte är vana vid det.
Tomas Axnér ser speciella fördelar med vänsterhänta spelare kopplat till deras mer utpräglade kreativa ådra.
– Det blir väldigt tydligt när de ska fatta beslut på en tusendels sekund; de är bättre på att göra det bästa möjliga av en situation under extrem tidspress. Å andra sidan kan det bli helt fel när man har gott om tid. Då rullar den sjuka fantasin igång och man gör det svårare än det behöver vara.
Men framförallt handlar jakten på vänsterhänta spelare om att kunna lösa det offensiva spelet optimalt. Handbollen har blivit allt mer systematiserad, samtidigt som försvarsspel och målvakter blivit bättre; då krävs det ”rättvända” spelare på alla positioner för att kunna komma till skott så smidigt som möjligt.
– Du behöver de extra vinklar du får som vänsterhänt på högerkanten, konstaterar Axnér. Sedan kan det ibland finnas en poäng med att ha en högerhänt spelare som högernia. Det går till exempel snabbare att spela ut bollen på högerkanten med högerhanden. I Lugi spelar vi ibland Kim Ekdahl Du Rietz till höger om vi vet att han får en svag spelare emot sig. Då kan han vinna mycket med sitt stegande.
Men det är mer undantag än regel. Precis som det är en slags nödlösning att Frankrike matchat högerhänte Jerome Fernandez som högernia.
– Han är så pass bra och har spelat på olika positioner så pass länge, så han klarar av det. Men egentligen beror det på att Frankrike inte haft någon vänsterskytt i världsklass, säger Tomas Axnér.
Det väldigt udda med Sverige är att landslagets två vassaste skyttar är vänsterhänta. Kim Andersson och Oscar Carlén konkurrerar om samma plats. Förre förbundskaptenen Ingemar Linell experimenterade en del med att ha dem samtidigt på planen. Nuvarande ledarduon Staffan Olsson och Ola Lindgren kör bara sina två vänsterhänta storskyttar tillsammans i spel fem mot sex.
Nu blir det ett annat läge med Kim Andersson borta under resten av VM på grund av skada. Och knäskadade Oscar Carlén är ett frågetecken. Vill det sig väl hinner han bli spelklar till fredagens semifinal mot Frankrike och får dra lasset själv som högernia – med fel hand.
– Handboll är egentligen det enda Oscar gör med vänster hand, berättar pappa Per Carlén. Han skriver med högern och spelar alla racketsporter med högern. Varför han började spela handboll med vänstern vet jag faktiskt inte. Kanske tittade han på mig när han var liten och tänkte att det är den handen man ska använda.
Och det var ju tur för svenska landslaget.

Sydsvenskans Jan Gustafson listar fem vänsterhänta favoriter, alla aviga på sitt speciella sätt.

60-talet: Gheorghe Gruia, Rumänien.
Superstjärna i det landslag som dominerade världshandbollen, tog VM-guld 1964 och 1970. Rumänien var pionjärer att backa upp en enda skytt i anfallen. Tre man hindrade motståndarförsvararna att stöta och så avlossade Gruia sin bössa från nio meter. Om Rumänien gjorde fjorton mål i dåtidens målsnåla matcher svarade Gruia ofta för tio. Världens främste vänsterskytt genom tiderna.
70-talet: Jerzy Klempel, Polen.
Förde Polen till brons i OS 1976 och toppade skytteligan i OS 1980. Dödade Sverige vid VM 1978. På förhand hade målvakterna ägnat 40 timmars videostudier i kartläggning och gick i det man trodde var favorithörnet i matchen. Men Klempel var också en tänkande person. Med sin känsliga vänsterhand höll han inne skotten några tiondels sekunder och satte sen bollen i lediga hörnet.
80-talet: Alexander Tutjkin, Ryssland.
Steg fram som bombade vid OS i Seoul 1988 och höll på till 2000. Hade som specialitet att kunna skjuta med armen på olika ställen, både högt och lågt. Tilläts bli 12-målsskytt i klassiska VM-finalen 1990. Bengt Johanssons baktanke var dock att Tutjkin (till vänster på bilden) förr eller senare skulle skjuta bort sig och ”Benga” fick rätt. I slutet stod Mats Olsson i vägen för projektilerna.
90-talet: Staffan Olsson, Sverige.
Nyckelman under hela glansperioden. Blev i mångas ögon syndabock för sin höga felprocent i VM 1993. Då såg inte folk till Staffans eminenta spelsinne. I samma mästerskap vann han assistligan och var genom karriären mer framspelare än skytt. Kreativitet - och försvarsstyrka - är unika egenskaper hos vänsterhänta lirare. Korad till bäste högernia i VM 1999, ett sent bevis för storheten.
00-talet: Ólafur Stefánsson, Island.
Fyra gånger uttagen i mästerskapens All Star Team sen 2004, Islands mest populäre idrottsman och nationalidol efter OS-finalen 2008. Spelbegåvad och svårläst genom sin förmåga att variera och växla tempo i avsluten med vänstersläggan. Drar också på sig bevakning och sätter lagkamraterna i frilägen. Nu, 37 år gammal, är den tunnhårige profilen inte lika tongivande som förr.
Gå till toppen