Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Misshandlat hus går att rädda

Fuktdoften får nio av tio köpare att vända i dörren.

BORRBY.
Den unkna doften slår emot redan i entrén. Det är en doft som inte går att ta miste på och som förmodligen skulle få nio av tio spekulanter att vända i dörren. Fukt.
Per Håkansson, besiktningskonsult och Sydsvenskans husexpert, kliver på i det pampiga 1920-talshuset vid torget i Borrby och ser sig omkring. Ett par timmar senare, efter en grundlig genomgång av alla skrymslen och vrår, har han bilden klar för sig.
– Ett hus med massor av charm som dessvärre renoverats helt fel, konstaterar han.
Renoveringen skvallrar om bristande kunskaper både vad gäller husets funktion och konstruktion. Tack vare sin rejäla stomme, med tjocka murade tegelväggar och kraftiga bjälklag, finns dock alla förutsättningar att råda bot på de problem som uppstått till följd av den oförsiktiga renoveringen.
Per Håkansson förklarar:
Huset har ursprungligen haft två eldstäder, förmodligen kakelugnar, som rivits. I kombination med att man bytt de gamla öppningsbara fönstren på bottenvåningen mot moderna energifönster, har man inte bara tagit bort allt självdrag utan dessutom möjligheterna att vädra.
I åtminstone ett av rummen, den före detta butikslokalen som numera är vardagsrum, har man sänkt taket. Förmodligen gjordes det på 1970-talet i syfte att spara energi. I samband med det har man täppt till ventilerna ovanför fönstren.
Ytterväggarna har tilläggsisolerats på insidan. Kyla och fukt utifrån vandrar genom väggarna tills de når isoleringen. Inomhusvärmen, som tidigare pressade tillbaka fukten och kylan och höll väggarna friska, når nu inte igenom isoleringen. Resultatet syns på utsidan där putsen på sina håll släppt från fasaden.
Under hela huset finns en odränerad källare. I sådana får man alltid ett visst fuktgenomslag. Det är inget fel på källaren och fukten behöver inte vara något problem, konstaterar Per Håkansson. Åtminstone inte så länge man använder källaren till det den ursprungligen var tänkt för, det vill säga förvaring. Men när man för något år sedan bytte ut oljepannan mot en modern luftvärmepump tog man bort den enda värmekällan som fanns. Även självdraget försvann.
Fuktgenomslaget påverkas dessutom av att marken utanför på flera ställen sluttar in mot husväggen. Speciellt tydligt är det i hörnen, där vattnet från stuprören försvinner rakt ner i jorden.
Det här låter naturligtvis avskräckande. Men Per Håkansson poängterar att man med sunt förnuft kan återställa husets grundförutsättningar.
– Det räcker att byta ut ett eller ett par av de fasta fönstren på bottenvåningen mot öppningsbara. Eller installera smala spaltventiler i fönstrens ovankant. Kompletterar man med en braskamin återställer man självdraget och balansen i huset.
Ett gott råd är att även riva tilläggsisoleringen på insidan av väggarna.
Fuktgenomslag i odränerade källare kommer man aldrig ifrån. Men, påpekar Per Håkansson, fukten kan med några enkla åtgärder hållas på en fullt acceptabel nivå.
Den kasserade oljepannan bör ersättas av en ny värmekälla, till exempel en radiator. Men det kan också räcka med att ta bort isoleringen från varmvattenledningarna som löper kors och tvärs genom källaren.
Trots husets brister är helhetsintrycket efter besiktningen positivt. Per Håkanssons bedömning är att skadorna inte är mer omfattande än att de går att åtgärda. Den som är beredd att ta det jobbet får mycket hus för pengarna. Och inte minst – charm i överflöd.
Huset har många tidstypiska detaljer bevarade: rum i fil, resliga pardörrar, en svängd trätrappa till ovanvåningen och ett stort kök som med enkla medel kan återfå sin lantliga prägel.
Under plastmattorna i flera rum finns det ursprungliga brädgolvet bevarat, och de höga profilerade listerna längs golvet går med lite ansträngning att få riktigt fina.
Det besiktigade 1920-talshuset
Byggår – 1925.
Kvadratmeter – 155 + källare.
Uppvärmning – Värmepump (luft-vatten).
Grund – Källargrund, grundmur av betong.
Stomme – Kanalmur av tegel.
Bjälklag – Trä.
Tak – Tegelpannor, undertak av spån.
Ombyggt/renoverat – Tilläggsisolerade ytterväggar och kallvind. Värmekällan bytt till värmepump. Butikslokal på bottenvåning inredd till bostad.
Per Håkanssons omdöme om huset
”Huset är sönderrenoverat. Tilläggsisoleringen av ytterväggarna har gjorts på insidan vilket påverkar ytterväggarna/fasaden negativt. Man har inte tagit hänsyn till husets ålder, karaktär och funktion när man utfört renoveringarna.”
Ska jag vara rädd för att köpa ett hus från 1920-talet som renoverats oförsiktigt? ”Nej, men var observant på förändringar som påverkar husets konstruktion och funktion. Är arbetet bristfälligt eller felaktigt utfört? Återställ!”
Ska man dränera runt huset för att minska fukten i källaren? ”Tveksamt. Grävarbeten och dränering påverkar grundläggningen och kan orsaka sättningar. Använd källaren till det den var tänkt för, det vill säga förvaring, tvätt– och pannrum, så är fukten inget problem.”
Per Håkansson är besiktningskonsult och Sydsvenskans husexpert.
Positivt  med hus från 1920-talet
* Gedigen stomme av sten. I grunden en mycket tålig konstruktion.
* Skorstenarna har ofta flera rökgångar, goda möjlighet att tillföra flera värmekällor.
* Rymliga källare med gott om plats för förvaring, tvätt och pannrum.
Negativt med hus från 1920-talet
* Förväntat underhåll de närmaste fem–tio åren:
* Yttertak. Tegelpannor och underlagspapp behöver troligtvis ses över.
* Fasad. Puts eller panel är ansatt av väder och vind. Laga eventuella skador och måla.
* Underhåll av dörrar och fönster.
SE UPP MED
Tilläggsisolering. Försäkra dig om att den är rätt utförd med luftspalt. Ytterväggar av sten mår bäst av att inte ha någon tilläggsisolering alls.
Badrum. Har det renoverats nyligen? Be att få se intyg från dem som utfört jobbet.
Yttertak och plåtbeklädnader. Har underhållet skötts? Enkelfalsade plåtar kräver regelbunden översyn för att vara täta.

Det typiska 20-talshuset

En typisk 1½-plansvilla från 1920-talet har inredd vind och källare med tvättstuga och pannrum.
Grundmuren består av putsad platsgjuten betong med sparsten och enkel armering.
Ytterväggarna är antingen murade i tegel eller har en vindskyddande stomme av spontad plank som spikats i syllar. Syllarna skyddas mot fukt underifrån genom att de lagts på remsor av asfaltspapp.
Sadeltak är den vanligaste takformen, och under de enkupiga tegelpannorna finns ströläkt, bärläkt, tjärpapp och närmast takstolarna spontad träpanel, även spåntak förekommer.
Husen värms med hjälp av vattenburen centralvärme. Pannan i källaren eldades med ved, kol eller koks. För att undvika kallras är radiatorerna placerade under fönstren.

Att tänka på

Fukt är snarare regel än undantag i 1920-talshusens odränerade källare, och i måttliga mängder ingenting att oroa sig för. Oftast märks fukten genom att färg och puts släpper från väggarna. Se till att marken närmast huset lutar ut från väggen. Se över takavvattningen, led bort regnvatten från stuprännorna. Putsa och måla om där bruket släppt från väggarna.

Den ursprungliga ved- eller kokspannan ersattes på 1950-talet av oljepannan. Om den byts ut mot en modern värmepump så sätt in en ny värmekälla, till exempel en radiator. Värmen håller fukten på en rimlig nivå i källaren.

Gå till toppen