Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Könsneutralt arbetssätt sprids

Kvinnornas journaler innehöll uppgifter om familjens situation. Det gjorde inte männens. Läkarna i Skurup var inte så moderna i sitt sätt att tänka som de själva trodde. Nu ska deras nya könsneutrala arbetssätt spridas i Region Skåne.

Kerstin Jigmo har undersökt sjukskrivningsfall och dragit slutsatsen att män och kvinnor behandlas olika i vården.Bild: Fptp: Thomas Löfqvist
Mannen ska jobba, kvinnan ta hand om familjen. Medan mannen är stark och tålig är kvinnan svag och oroar sig mer.
Låter det omodernt och förenklat? Ändå är det så här många av oss ser på varandra och våra kroppar. Den synen styr till och med vilken vård vi får.
Det insåg distriktsläkaren Kerstin Jigmo på Skurups vårdcentral när hon och kollegorna analyserade ett års sjukskrivningsfall.
– Man tror att man är så modern i sitt sätt att tänka. Men när vi gick igenom våra patientjournaler såg vi tydliga mönster. Vi har olika förväntningar på män och kvinnor, och det leder till olika bemötande i vården, säger Kerstin Jigmo.
I kvinnors journaler stod det ofta om familjesituationen, även om vård av mor och far och av svärföräldrarna. Det stod mycket sällan i männens journaler. Kvinnor fick också oftare diagnoser som betonade psykiska problem som stress och oro, medan männen fick mer renodlat kroppsliga diagnoser.
Betydligt fler kvinnor än män sjukskrivs. Kerstin Jigmo tror att tradition och normer spelar in: män ses som familjeförsörjare som snabbt måste återgå i arbete och behöver tidigare insatser från vården.
Undersökningar från Försäkringskassan ger henne rätt. Män får mer och dyrare rehabilitering än kvinnor, trots att kvinnor sjukskrivs oftare och längre.
Skurups vårdcentral utvecklade genushanden, som påminner om att ställa samma frågor till alla för att få en bra bild av patienten.
– Det var bra att hitta en pedagogisk modell att hänga upp tankarna på, säger Kerstin Jigmo.
Genushanden används nu i flera landsting runtom i Sverige.
Under våren ska vårdanställda i Region Skåne utbildas i genusfrågor. Kerstin Jigmo har varit med om att ta fram utbildningsmaterialet: föreläsningar, övningar och nygjorda tecknade filmer.
– Det är också viktigt att all statistik börjar könsuppdelas: läkarbesök, vårdtider, vårdtillfällen. Om man inte mäter så vet man inget, säger Kerstin Jigmo.
Hon får medhåll av Stockholmsläkaren Karin Schenck-Gustafsson, jämställdhetsstrateg vid Stockholms läns landsting och föreståndare för Centrum för genusmedicin vid Karolinska institutet.
– Jag tycker det skulle stå i lagen att vårdens statistik ska vara könsuppdelad, precis som att alla arbetsgivare i dag delar upp sin lönestatistik, säger Karin Schenck-Gustafsson som är hjärt-kärlläkare.
Men statistiken måste analyseras också, betonar hon. Lika behandling är inte alltid rätt. Män och kvinnor kan reagera olika på läkemedel och behandling vid flera vanliga sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar och njursjukdomar.
Genusperspektiv är för ovanligt i medicinska studier, tycker Karin Schenck-Gustafsson.
– Ofta undersöks bara män, även om det handlar om exempelvis ett läkemedel för båda könen. Män lever lite kortare, de har inte mens och blir inte gravida, och så klagar de inte så mycket på biverkningar. Då blir studien billigare.
Men utvecklingen går åt rätt håll, menar hon. Vården av hjärtinfarkt är ett exempel. För tio år sedan fick kvinnor med infarktsymtom vänta betydligt längre på ambulansen och sitta längre på akuten än män. Infarkt sågs som en manlig sjukdom. När statistikanalyser visade att infarkt och stroke dödade lika många kvinnor som män, ändrades vårdpersonalens inställning. I dag är hjärtvården mer jämställd.

Inte lika vård för alla

Njursjukdom: kvinnor får dialys senare än män trots samma symtom.
Reumatism: kvinnor får höftledsoperation senare än män.
Alkohol och rökning: män drabbas hårdare av följdsjukdomar. Fler män än kvinnor dör i skrumplever och matstrupscancer.
Antibiotika: kvinnor får sju gånger mer än män.
Biverkningar: kvinnor rapporterar oftare negativa effekter av läkemedel, kanske för att de äter fler mediciner.
Självmord: män tar betydligt oftare sitt liv, för det mesta på grund av depression.
Rehabilitering: män får tidigare, längre och dyrare rehabilitering än kvinnor.
Stroke: män får oftare vård på särskild stroke-avdelning.
Källa: ”(O)jämställdhet i hälsa och vård”, Sveriges Kommuner och Landsting 2007
3Mäns diagnoser fokuserar på kroppen, kvinnors på själen. Stor risk för att missa mäns depressioner och medikalisera kvinnor. Tänk tvärtom.
4Alkohol och droger. Mer skamligt för kvinnor. Fråga alltid.
5Män får tidigare remiss till specialist och rehabiliteras utifrån sitt arbete. Kvinnor rehabiliteras utifrån sin sociala situation. Tänk tvärtom.
Gå till toppen