Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Det hade förmodligen varit mer ekonomiskt fördelaktigt för Universal att låta personalen bli blodgiv…

Artist: Graveyard. Genre: HÅRDROCK. Label: Stranded/Universal. RecordDate: 2011-03-23.
Det hade förmodligen varit mer ekonomiskt fördelaktigt för Universal att låta personalen bli blodgivare än att ge ut ­titelspåret från Graveyards and­ra ­album ”Hisingen Blues” på sjutums­vinyl i 300 exemplar tidigare i år. Alltså: ett majorbolag – eller mer specifikt Universals underetikett Stranded, också hem för Håkan Hellström och Anna Järvinen – som satsar resurser på en genomtänkt fysisk produkt i dessa nedladdningstider? Som satsar på ett obskyrt vintagerockband från Göteborg med en tämligen smal hajp i ryggen (Way Out West-hipsters och skivsamlare utmed Debasers bardisk)? Nu är hela albumet här och undran kvarstår. Vad är planen? Vill Universal indoktrinera samma breda Rockklassikerpublik som slutit upp i horder kring Mustasch och Volbeat? Här kommer det att skapas intressanta svallvågor på många plan. Dessutom – vem hade anat att rockens framtid skulle återskapas så här, som en ”Jurassic Park”-dinosaurie klonad ur bärnsten? Graveyard gör ett snävt tvärsnitt i skarven mellan sextio- och sjuttiotal för att hitta musikaliskt DNA, men låter aldrig som något annat än 2011-rock. Referenserna är en bonus för lyssnare som igenkännande ropar ”Free Bird!” åt solot i ”Uncomfortably Numb”, men ställer sig aldrig i vägen som förkunskapskrav. Gillar du inte dagens Graveyard gillar du inte rock, oavsett generation. Till nyligen var kvartetten ett makalöst liveband med en bra men lite lösryckt debutskiva (2007 års ”Graveyard”). Tre års turnerande har svetsat ihop samspelet, skarpslipat låt­­­- s­krivandet och breddat humörsvängningarna – från Blue Cheer-stomp­­ i ”Buying Truth (tack o förlåt)” och Danzig­-ylande i titelspåret via desperat­ ­behärskade ”No Good, Mr Holden” till instrumentala Morricone-hyllningen ”Longing”. Det låter omedelbart, passionerat, obönhörligt svängigt och fyller mer än väl tomrummet som Hellacopters lämnade­ efter sig. Vänta nu – kanske är det någon A&R-figur som fått för sig att genuin kvalitet plus ett storbolags marknadsföringsmuskler känns som ett kittlande experiment? I dagens musik­bransch vore det sannerligen en originell affärsmodell. Bästa spår: No Good, Mr Holden

! Lyssna ­också på:

Blue Cheer: Vincebus Eruptum (album, 1968) Pentagram: Pentagram (album, 1985) Witchcraft: The Alchemist (album, 2007)
Gå till toppen