Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Mannen, mytomanen och mediefenomenet

Han börjar försvinna i glömskan, fenomenet och Lundalegenden Sten Broman. Kvar dröjer karikatyren, citaten och skrönorna. Men Broman var mer än så. En ny dokumentär, med premiär på tisdag, vill ge en rikare bild av en synnerligen unik man.

LUND. Programledaren är en man i 70-årsåldern med tjockbågade svarta glas­ögon, pipskägg och mustasch. Denna vecka han klädd helt i vitt: vit kostym med väst, vita skor, vita strumpor.
En damkör avslutar ett modernt, kantigt körverk.
– Vad känner ni till för några som skriver sån klustermusik, då, bräker programledaren på bästa ädelskånska.
– Penderecki, säger det norska laget, aningen tveksamt.
– Gissar ni på honom?
– Ja.
– Gör det! Det är bra! Det är Penderecki!
En liten scen från musikprogrammet Kontrapunkt. Som mest var det tolv miljoner människor från fyra nordiska länder som såg sändningen, där den osannolike programledaren Sten Broman lät lag från olika länder utmana varandra i kunskaper om klassisk musik.
Och den färgstarke – bokstavligen – Lundaprofilen blev också en megakändis. Sin tids Björn Ranelid, kanske. Fast så mycket större.
– Hans producent, Bertil Svensson, berättade hur folk reste sig upp och applåderade när Broman kom in på en restaurang. Broman fann sig förstås, bockade åt höger och vänster och satte sig sedan vid sitt bord. Och höll hov förstås, han var ju en fantastisk berättare, säger Stefan Karlsson, dokumentärfilmare och klippare
Tillsammans med regissörskollegan Carin Bräck ligger han bakom en alldeles ny timslång dokumentär om mannen, myten, mytomanen och mediafenomenet Sten Broman.
– Han hade ett behov av att lämna avtryck, av att visa upp sig. Och kändisskapet på äldre dar blev nog ett slags revansch för misslyckandet som akademiker, säger Carin Bräck.
Sten Broman föddes 1902 och var son till professorn i anatomi i Lund, Ivar Broman. Den Lundensiska bildningen hade han med sig, liksom förmågan att behandla lärdomen som något fullständigt självklart.
Han grundade Uarda-akademien och gastronomiska akademin, skrev spex och symfonier och var verksam som kritiker och krönikör i Sydsvenskan i nästan ett halvt sekel.
Fast på den arena som han själv höll för finast och viktigast – den akademiska – lyckades han aldrig. En beryktat misslyckad, underkänd avhandling satte stopp för det. ”Katastrofen”, kallade Broman själv händelsen.
– Det var nog hans stora, stora smäll. Hans trauma om man så vill, säger Carin Bräck.
I sitt arbete med Broman-dokumentären har de tittat igenom timme efter timme med gamla avsnitt av Kontrapunkt. Dessutom finns det gott om andra TV-program, intervjuserier och annat.
– Samtidigt är det en hel del vi inte kunnat berätta, bara för att det inte finns bilder. Innan TV-programmen, som ju började under 1960-talet, finns det inte mycket filmat, säger Stefan Karlsson.
En alldeles särskild plats i filmen upptas av Sten Bromans relation till den 42 år yngre Gunilla Ekroth, som också medverkar i filmen.
När de träffades arbetade hon som strippa på restaurang Tunneln i Malmö.
– Det verkar ju lite kinky så där, en 61-årig gubbe och en 19-årig strippa. Men så läser man deras brev, glödande kärleksbrev och får en annan bild. En bild av två jämlikar, faktiskt. Och de var ihop i femton år, ända till dess att Gunilla träffade sin nuvarande man, berättar Carin Bräck.
Gunilla Ekroth berättar om relationen, ”något av en Pygmalion-historia”. Uppvaktningen från Sten Bromans sida var intensiv – och påkostad.
– Och jag blev förälskad, det blev jag. Jag glömde alla åren mellan oss, säger Gunilla Ekroth i filmen.
Relationen hölls hemlig för alla utom de närmaste. Framför allt umgicks de i Falsterbo där Sten Broman hade en lägenhet.
– Vi hade ju så kul ihop! Sten var som en ung människa. Vi skrattade och skojade och gick på Tivoli i Köpenhamn.
Carin Bräck – som med detta gör sin första dokumentärfilm – kan nu se tillbaka på ett år i Sten Bromans närhet. Bokstavligen, medskaparen Stefan Karlssons lägenhet ligger i samma kvarter som Broman bodde i och bara något hundratal meter från graven på Norra Kyrkogården i Lund.
– Det var många som ogillade honom, som minns hur han domderat, hållit hov och trängt sig före i kön på Ljunggrens, speceriaffären. Men som ofta när man umgås nära med en person börjar man gilla honom eller henne och så är det med Sten Broman. Han var ju rolig!
– Och dessutom en mycket komplex och sammansatt person. Det finns ingen som honom idag, säger Carin Bräck.
Filmen har premiär på Mejeriet på tisdag kväll. Dessutom visas den i SVT i påsk, sannolikt söndag 24 april.
Den är den tredje av Malmöfilmbolaget Auto Images dokumentärer om skånska TV-personligheter – de två tidigare har handlat om Lasse Holmqvist respektive Ernst-Hugo Järegård.
Levde: 1902–1983.
Yrke: Ursprungligen musikforskare, men även violinist, kompositör, musikkritiker, journalist och programledare i radio och TV (Musikfrågan Kontrapunkt 1964-1980).
Hobbies: Många. Studentspex, mat, resor, språk. Ägnade lediga lördagar åt att rätta språkfel i gamla deckare. ”Vanligen hittar jag runt 15 000 fel”, hävdade han.
Gå till toppen