Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Fyra sätt att tackla en antibiotikalös framtid

– Vi tvingas lägga in patienter för något som borde varit en enkel infektion och ge dem dyr, intravenös antibiotika. Det är absurt, säger Inga Odenholt.

På bilden syns bakterier (Haemophilus influenzae) som kan ge öron– och lunginflammation. I professor Kristian Riesbecks laboratorium arbetar man på ett vaccin mot dem. Bakterierna har färgats röda i labbet för att synas tydligare, det grå är luftvägar hos en människa.Bild: Foto: Matthias Mörgelin
Hon är professor i infektionssjukdomar vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
Ju mer medicin vi äter desto fler tillfällen får resistenta bakterier att växa till, precis som grafiken på förra sidan visar. En bakterie som tål läkemedlet har ett övertag gentemot konkurrenterna, och kan snabbt föröka sig när de slås ut.
– Utan antibiotika står vi oss slätt vid infektioner, kirurgi, transplantationer, cancervård, vård av för tidigt födda barn – all modern sjukvård, påpekar också Inga Odenholt.
Resistensutvecklingen kan inte stoppas. Men något måste göras åt de allt svårare infektionerna.Här presenterar vi fyra olika sätt att möta problemet.
1. Vaccinera mer
Ett vaccin får kroppens immunförsvar att producera antikroppar. Med hjälp av dem är kroppen beredd och kan snabbt kämpa ner en verklig infektion i framtiden. Med fler vacciner skulle vi inte bli sjuka lika ofta och inte behöva lika mycket antibiotika.
– Det är möjligt att vaccinera bort en del av de farligaste bakterierna, säger Kristian Riesbeck, överläkare och professor i klinisk bakteriologi vid Lunds universitet, Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
I dag erbjuds redan barn i Sverige vaccination mot flera bakterier, bland annat pneumokocker och en variant av bakterien Haemophilus, kallad Hib. Båda kan i vissa fall ge hjärnhinneinflammation eller blodförgiftning.
Kristian Riesbeck och hans kollegor arbetar på ett vaccin mot en annan haemophilusvariant. Den ger öroninflammation, men ligger troligen också bakom kronisk lunginflammation hos patienter med KOL. Kristian Riesbeck hoppas att vaccinet ska vara klart inom några år.
Kan immunförsvaret bli överbelastat av många vaccinationer?
– Nej. Vårt immunförsvar utsätts för enormt många smittämnen, även när vi inte vaccinerar. Vi andas in tusentals bakterier hela tiden. Och nya vacciner testas mycket noggrant för att vara så säkra som möjligt. Hur många smittor det är rimligt att vaccinera mot är mest en kostnadsfråga, säger Kristian Riesbeck.
2. Bättre diagnoser
Det är viktigt för vårdpersonalen att veta vilken infektion som har drabbat patienten. Det avgör om de ska ge antibiotika, och vilken sort. I dag är metoderna oftast antingen osäkra eller långsamma.
– Vi behöver snabba metoder som kan användas direkt på mottagningen. Det duger inte att prover ska skickas till ett centralt labb som återkommer med svar efter en vecka, säger Inga Odenholt.
En snabbmetod är så kallad PCR-teknik. Då analyseras DNA, arvsmassa från den organism som infekterat patienten. Tekniken används i dag vid Universitetssjukhuset MAS, bland annat för att ställa diagnoser vid misstänkt influensa. I april startar ett europeiskt forskningsprojekt med en budget på drygt 70 miljoner kronor, som ska ta fram en ny, snabb diagnosmetod. Det är ett samarbete mellan industrin och flera universitet, bland annat KTH i Stockholm.
3. Skriv ut mindre
Tusen personer behöver under ett år ungefär 250 antibiotikakurer. Det visar forskning från bland annat Holland.
I Skåne skriver läkarna ut nästan dubbelt så mycket, 450 recept per tusen invånare. Bara stockholmarna äter mer antibiotika än vi.
– Det ges alldeles för mycket antibiotika utan anledning. Vi måste skärpa oss, konstaterar Inga Odenholt.
Det skrivs bland annat ut antibiotika mot öroninflammationer, som läker av sig själva, och mot virusinfektioner som inte botas alls av antibiotika. Stressade sköterskor och läkare är rädda att missa en allvarlig sjukdom och skriver ut recept för säkerhets skull. Att avvakta och kalla patienten till ett återbesök två dagar senare finns det ofta inte tid till.
Miljarder onödiga antibiotikakurer världen över håller på att slå ut effekten av medicinen.
– Sveriges nationella mål är att vara nere på 250 recept per tusen invånare år 2014. Då måste vi sluta skriva ut vid fel tillfällen, och våga avvakta så att vissa infektioner läker ut spontant. Det kan gå, om vårdpersonalen får tillräckligt bra information, säger Inga Odenholt.
Hon sitter i styrelsen för skånska Strama, del av ett nationellt nätverk som arbetar mot antibiotikaresistens. Strama har begärt hos Region Skåne att en allmänläkare på heltid ska resa runt i regionen och informera på sjukhus och vårdcentraler.
4. Nya läkemedel
Artur Schmidtchen är professor och överläkare i Lund och forskar vid Biomedicinskt centrum. Han har också varit med om att starta läkemedelsbolagen Dermagen och XImmune. På hans labb letar forskarna efter ämnen i vår egen kropp som håller oss fria från infektioner.
Kroppen producerar själv bakteriedödande ämnen, och en del av dem försöker Artur Schmidtchen och hans kollegor göra mediciner av. Dessutom försöker de styra och dämpa immunförsvaret. Vid många bakterieinfektioner är det inte bakterien i sig som är farlig, utan kroppens reaktion.
– Vår strategi är att slå mot effekten av bakterierna, istället för mot bakterien själv. Ju fler behandlingssätt desto bättre, säger Artur Schmidtchen.
Några andra av dagens forskningsspår ärЃc
Några andra forskningsfält:
Läkemedel som avväpnar bakterien, virulensblockerare. Företaget Creative Antibiotics i Umeå arbetar med detta.
Virus som angriper och dödar bakterier. De kallas bakteriofager och kan användas som medicin. Fagterapi finns redan i bland annat Östeuropa. Nu pågår forskning bland annat vid Stockholms universitet.
Nya antibiotika, som dödar bakterierna eller hindrar dem från att sprida sig. Merparten av våra antibiotika kommer från naturen, och där kan finnas mer att hämta. Professor Olov Sterner och hans kollegor vid avdelningen för organisk kemi vid Lunds universitet letar läkemedel i växter och svampar från hela världen.
Men för att utveckla ett färdigt läkemedel krävs ett läkemedelsföretag, helst ett stort. I universitetsvärlden och småbolagen finns sällan pengar så det räcker. Industrins ointresse har varit en bromskloss i utvecklingen av antibiotika, hävdar många forskare.
– Det blir aldrig lika lönsamt att utveckla antibiotika som blodfettssänkare eller blodtrycksmediciner, som man ska ta hela livet. Antibiotika tar man en kort tid och en ny sort varar inte för evigt. Så industrins intresse har inte varit så stort, säger Inga Odenholt, professor i infektionsmedicin i Malmö.
Nu försöker istället internationella forskarnätverk få fram statliga pengar till nya mediciner.
På gång i regionen
Några bolag i regionen som arbetar med nya antibiotika, eller tekniker för att minska antibiotikaanvändning:
Gasporox, Lund. Arbetar med laserteknik. Utvecklar bland annat ett verktyg för att ställa diagnosen bihåleinflammation. Ska minska antalet felaktiga diagnoser, och därmed minska antibiotikaanvändningen.
XImmune, Lund. Arbetar med kroppsegna peptider, delar av proteiner, som påverkar immunförsvaret. Siktar främst på mediciner mot blodförgiftning men även andra infektioner.
Dermagen, Lund. Arbetar med kroppsegna bakteriedödande peptider. De utvecklas för användning i en kräm mot bakterier i bland annat eksem.
Quantibact, Köpenhamn. Utvecklar nya diagnosmetoder för bland annat infektionssjukdomar. Med snabb diagnos kan man ge rätt antibiotika. Utan diagnos måste man satsa på en bred medicin, som dödar många bakterier men också ger mer resistens.
ConCellae, Helsingborg. Arbetar med mjölksyrabakterier som finns naturligt i magen hos bin. De bakterierna dödar i sin tur andra bakterier.
Gå till toppen