Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Ekonomi

Thomas Frostberg: Underskatta inte effekten av ny teknik

Drygt tjugo år har det tagit innan nanoforskningen i Lund nu (kanske) står inför sitt kommersiella genombrott. Det är ett talande exempel på hur lång vägen är från forskningslabb till marknad.

Betydelsen av ny teknik överskattas ofta precis när den lanseras. Det byggs upp en hajp där det talas om hur tekniken ska förändra världen. Ord som ”paradigmskifte” får varningsklockorna att ringa.
Så småningom brukar verkligheten hinna ifatt de storslagna visionerna som istället byts mot misstänksamhet i samma takt som det kommer rapporter om bakslag och förseningar.
Minns hur IT-boomen hösten 1999 snabbt vändes till en brant utförsbacke våren 2000.
Men i slutändan brukar utvecklingen ändå överträffa även de vildaste fantasierna från de tidiga dagarna för en ny teknik. Många av de framtidsvisioner som Framfabs Jonas Birgersson slängde ur sig kring millennieskiftet har i praktiken inträffat – och ibland till och med överträffats. Det tog bara betydligt längre tid än vad Birgersson trodde.
Samma sak gäller för mobilt internet. Först floppade wap och det kändes tveksamt om någon skulle vilja surfa i mobilen över huvud taget. Men på senare år har den mobila datatrafiken fullständigt exploderat.
Trendanalytiker brukar beskriva fenomenet som att vi överskattar genomslagskraften för ny teknik i dess barndom, men att vi på samma sätt underskattar den långsiktiga effekten av samma teknik. Det är sant för IT- och mobilindustrin, men gäller också för jordnära saker som trafiken över Öresundsbron. Den tog några år på sig att komma igång.
Nästa teknikområde som är på väg att ta klivet ut från forskningslabben till den kommersiella verkligheten är nanotekniken. Jag köpte visserligen mina första nanobrallor i USA redan våren 2006. De sades kunna stå emot allt vad smuts och vinfläckar heter. Men vi väntar fortfarande på att nanotekniken ska slå igenom på bred front.
Kanske är det dags nu? Det Lundabaserade nanoteknikbolaget Glo, som tillverkar lysdioder av nanotrådar, är i alla fall på väg ut på marknaden med sin teknik. Och det är inte svårt att se den direkta nyttan av nya effektivare och billigare belysningsmetoder även för den som inte bryr sig ett dugg om tekniken bakom.
Glo har tagit in nära 400 miljoner kronor i riskkapital, något som få skånska bolag har lyckats med tidigare. Det säger en del om potentialen i bolagets teknik, men framför allt om den möjliga utbredningen av nanoteknik inom allt fler vardagliga områden. Nano har visserligen funnits på investerarnas radarskärmar tidigare, men det är först i ett läge när både teknik och marknad är mogna samtidigt som det kan ta rejäl fart.
Därför gäller det att inte låta sig luras av att en teknik varit het redan en gång tidigare, utan förstå att det tar tid innan det verkliga genombrottet kommer. För medan entusiastiska entreprenörer ofta säljer in sin nya teknik med löften om att den finns på marknaden om bara två–tre år tar det ofta fem–tio år i praktiken. Minst.
Under tiden måste de hitta en uthållig finansiär. De vanligaste misstagen är att ta in för lite pengar, det näst vanligaste att gå på börsen för tidigt.
Glo tycks ha lärt sig båda dessa läxor av sina föregångares misslyckanden. Därför står vi kanske äntligen inför ett rejält kommersiellt genombrott för det skånska nanoklustret.
1Telemedicin. Kombinationen av moderna telekomlösningar och medicinteknik kommer öka möjligheterna för vård i hemmet, en nödvändighet när befolkningen blir allt äldre och ska vårdas av allt färre.
2Molnet. Möjligheten att arbeta med dokument och program som bara finns lagrade på nätet, i det så kallade molnet, har bara tagit sin början. I takt med att uppkopplingshastigheterna blir bättre och bättre kommer genomslaget för tekniken att explodera.
Gå till toppen