Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

En vänsäll och sann humanist

Tetra Paks förre vd Eric Rasmusson, 95 år, Halmstad, har som tidigare meddelats avlidit.

Eric Rasmusson var en vänsäll man, mån om att upprätthålla sina många vänförbindelser i när och fjärran. Frikostigt bjöd han på måltider och fester, där den kulturella ribban höjdes så att måltiden förvandlades till ett bildande symposium. Erics ”divertissemang” blev berömda, det sista för bara ett par år sedan i Sankt Olofs kapell i Tylösand, som han hade skrivit en bok om.
1984, sedan han hade gått i pension från Tetra Pak, valdes Eric till ny ordförande i Föreningen Gamla Lund. Som en av Lunds kommuns två representanter i styrelsen kom jag att ha mycket med Eric att göra under hans sjuåriga ordförandeskap. Han engagerade sig med stor energi i föreningens verksamhet, och trots att han inte hade sysslat med bevaringsfrågor tidigare ställde han helhjärtat upp i min och styrelsens kamp för att rädda det unika nationalromantiska folkskoleseminariet i Lund från rivning. Efter många års kamp vaknade så riksantikvarieämbetet till liv, seminariet räddades och är nu en stilfull administrationsbyggnad bredvid lasarettsblocket. Gamla Lunds verksamhet breddades märkbart under ­Erics ordförandeskap, och vi fick bland annat ge ut filmaren Gösta Werners klassiska dokumentärfilm ”Lund – en osentimental resa” från 1967 som videokassett till medlemmarna.
Eric tog initiativ till att grundmurarna till Drottens kyrka bevarades som ett litet museum och till boken ”Kartornas Lund”, som nog får betraktas som Gamla Lunds mest uppskattade årsbok någonsin. Som en följd av denna lyckade satsning steg medlemsantalet till över 5 000 jubileumsåret 1990. När Eric avgick 1991 avtackades han med att utses till föreningens hedersordförande. Men gladast blev han ändå över att, 88 år gammal, kreeras till hedersdoktor vid Lunds universitet år 2004.
Erics passion för den halländska hembygden framgick av hans omfångsrika bibliotek, som han generöst donerade till Halmstads bibliotek. Eric ville aldrig kallas ”pensionär”, han föredrog att kalla sig ”senior”, och som sådan publicerade han böcker med titlar som ”Kuckeliku!”, ”Hallandica” och ”Pärlfiske”. Vid sin bortgång hade han lagt sista handen vid en fri memoarbok, som kommer att utges postumt. På Erics begäran har jag haft nöjet att granska en stor del av boken i manu­skript, där han på sitt koncisa, okonstlade och humoristiska vis berättar spridda minnen från sin långa och innehållsrika levnad.
Eric Rasmusson var, vid sidan av sin framgångs­rika karriär inom förpackningsindustrin, en sann humanist med sitt hjärta både i Lund och Halmstad.
Styrelseledamot i Gamla Lund 1983–1995
Gå till toppen