Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Lite diktatur är alltid fel

Många svenska ungdomar tycker inte att demokrati är så viktigt. Det är politikernas ansvar att visa att de har fel.

Nästa var fjärde svensk - 23 procent - i åldern 18-29 år tycker inte att det är så viktigt med demokrati. 21 procent kan till och med tänka sig att sälja sin röst för en mindre summa pengar och hela 26 procent anser att det vore angenämt om Sverige styrdes av en stark ledare som inte behöver ta hänsyn till demokratiska val.
I gårdagens DN debatt presenterade statsvetaren Staffan Lindberg de anmärkningsvärda resultaten från den senaste World Value Survey-undersökningen i Sverige.
För att inte nedslås av indignation ligger talesättet - som felaktigt brukar tillskrivas Winston Churchill - nära till hands:
”Den som inte har varit socialist vid 20 års ålder har inget hjärta - den som är socialist vid 40 år har ingen hjärna.”
Men att söka tröst i hoppet om att ”ungdomen” nog mognar med tiden verkar svårt. Inte minst eftersom undersökningen klargör att gruppen som tvivlar på demokratin inte avviker från övriga medborgare. De kommer från hela det politiska spektrat. De är inte extremister. Och de saknar heller inte jobb eller grundläggande utbildning i större utsträckning än andra.
Kan det röra sig om en generationsfråga? 97 procent av de äldre i undersökningen värdesätter demokrati mycket högt. Lindberg menar att en förklaring kan vara att det är en grupp som levt med diktaturen nära. De vet vad det innebär.
Betyder det att generationen som växt upp efter murens fall inte bottnar lika starkt i en demokratisk grundsyn?
Undersökningen förklarar dock inte orsakssambanden. Vi vet med andra ord inte hur individerna har kommit fram till sina slutsatser.
Lindberg spekulerar i om resultaten kan härledas till brister i den svenska skolan. Det är dock svårt att se vad som inträffat i skolan under de senaste fem åren som förklarar det drastiskt försämrade resultatet jämfört med 2005 års World Value Survey.
Då var det bara 7 procent av 18-29-åringarna som satte ringa värde på demokratin.
Kanske handlar det om en kombination av förväntningarnas tyranni och en allt blekare politisk debatt med allt suddigare ideologiska konfliktlinjer.
För den som upplevt något annat är det stort nog att få lägga sin röst i urnan, och veta att den räknas. För den som tar rösträtten för given blir demokratin kanske inte viktigare än de konkreta frågor som valet handlar om.
Det är upp till politikerna att visa att demokrati handlar om mer än ytterligare ett jobbskatteavdrag, att politiken förmår ge svar - olika svar - på de frågor som ungdomar uppfattar som avgörande för deras framtid.
En regering med visioner och en stark och tydlig opposition är det bästa demokratistödet.
Statistiken förtjänar att tas på allvar, men tills forskningen ger oss mer substans och orsakssamband finns det bara en slutsats att dra:
Demokrati och frihet är värden som måste återvinnas av varje ny generation.
Gå till toppen