Den femåriga amstaff-blandrasen Maya var endast dagar från att avlivas när ägaren Danijela Mudri från Malmö lyckades rädda henne. För ett år sedan bet Maya en person i ansiktet, när han kom för nära hennes nyfödda valpar. Vad som egentligen hände är oklart och de inblandade personernas historier går något isär, men klart är att mannen blev allvarligt biten av Maya, när han stod utanför sovrummet där valparna fanns. Mannen fick sy ett flertal stygn och strax därefter omhändertogs Maya och hennes valpar.

– Jag blev chockad eftersom poliserna bara stövlade in utan att ringa först.  Det var nio poliser som stod posterade både i lägenheten och i trappuppgången, säger Danijela Mudri.

Minst 80 hundar har avlivats i de tre storstadslänen, efter den skärpning av tillsynslagen över hundar och katter som genomfördes 2008. Ett tjugotal av dessa var hemmahörande i Skåne.

Eftersom förvaltningsrätten sällan tar upp överklaganden av tillsynslagen, har hundägarna svårt att få ett avlivningsbeslut upphävt. Polisens beslut gäller omedelbart och kan verkställas innan det vunnit laga kraft. Vår granskning visar att förvaltningsrätten endast tog upp 8 av 62 fall till överklagande. Endast ett av dessa gällde avlivning, de andra gällde munkorgs- och koppeltvång. Inga överklaganden togs upp till prövning i Kammarrätten.

Jesús Alcalá, som varit juridiskt biträde till en hundägare vars hund bitit ihjäl en annan hund, anser att det finns problem i tillsynslagen.
– Lagen har vaga ordalydelser och den största bristen är att polisen har första och sista ordet. När det gäller avlivning av hundar agerar polisen mycket snabbt. Polisen informerar inte hundägarna om deras rättigheter, exempelvis rätt till muntlig förhandling i förvaltningsrätten. Rättssäkerheten måste öka eftersom det handlar om avlivning av levande varelser, tycker Jesús Alcalá.

Leif Carlsson, utbildningsansvarig för hundpolisen i Västra Götaland samt medverkande som sakkunnig vid tillsynslagens tillkomst, tycker att den snabba hanteringen är bra.

– Vi ville snabba på handläggningstiden. Förr satt hundarna uppstallade upp till två år och det var till men för både hundarna och ägarna och det kostade en massa pengar. Hur lång tid det tar handlar mest om hundens farlighetsgrad, men vi har en juridisk kompetens att avgöra ett ärende snabbt, säger Leif Carlsson.

Efter omhändertagandet placeras Maya och hennes valpar på Hjorthögs gård. Tiken har vid omhändertagandet en misstänkt livmoderinflammation och är både rädd och stressad. Besiktningen kan aldrig genomföras ordentligt eftersom polisen anser att Maya är så aggressiv att de inte kan hantera henne. De rekommenderar att hon ska avlivas omedelbart.

Danijela Mudri tar strid för Maya och får hjälp av Djurens jurister – ett ideellt nätverk som verkar för att säkerställa djurens intressen. Flera hundexperter yttrar sig också mot polisens beslut. Per Jensen, professor i etologi, och Kerstin Malm, doktor i etologi, anser båda att det är i det närmaste omöjligt att bedöma Mayas farlighet genom ett mentaltest, eftersom hundens tillstånd har betydelse för resultatet. Till slut skjuts avlivningsbeslutet upp och en andra besiktning beviljas.

Mayas ägare lyckas också övertyga polisen om en veterinärbesiktning och Maya opereras slutligen, tio dagar efter omhändertagandet, för en allvarlig livmodersinflammation. En ganska nyopererad Maya får genomgå en andra besiktning, nu med Danijela Mudri närvarande.

Vid den andra besiktningen ändrar sig polisen och förklarar att Mayas tidigare aggressiva beteende kan ha berott på att hon hade livmodersinflammation och vaktade sina nyfödda valpar. Polisen rekommenderar istället att Maya återgår till sin ägare men anger även avlivning som alternativ. Vid rättegången står polisen fast vid sitt avlivningsbeslut. Rätten anser däremot, med bakgrund av vad sakkunniga vittnen har sagt, att hunden reagerade normalt eftersom den var sjuk och vaktade sina valpar. Polisen kräver fortfarande Danijela på 36 000 kronor för kostnader i samband med omhändertagandet.

– Det är fel, jag vill inte betala men kommer nog att tvingas till det, säger Danijela Mudri.

Maya mår efter omständigheterna bra idag och har påbörjat en rehabilitering och träning tillsammans med sin ägare.

De hundar som framförallt avlivas är av så kallade kamphundsraser, pitbull och amstaff, men även schäfer och rottweiler finns med på listan. Var åttonde hund som bedöms visar ingen som helst aggressivitet under testtillfällena men anses ändå kunna orsaka framtida problem och får sin dödsdom, visar vår granskning av protokollen. I dem kan man utläsa att flera hundar utsatts för våld i samband med testet i form av sparkar och slag. En hund hängdes upp en god stund i en strypsnara när den visade aggressivitet mot en annan hund.

Sven Nyberg, chef för polisens hundtjänst, försvarar det fysiska våldet mot hundarna under besiktningarna.
– Vid mentaltester och besiktningar är en begränsad del en fysisk såväl som en psykisk belastning. Vid en besiktning försöker man också återskapa den händelse som låg till grund för omhändertagandet, säger Sven Nyberg.

Enligt Rikspolisstyrelsen riktlinjer skall besiktningarna vara likvärdiga över hela landet. Vår genomgång av polisens besiktningsprotokoll visar att det finns stora skillnader mellan bedömningarna. Ara Abrahamian, dubbel världsmästare i brottning, fick sina två hundar omhändertagna av polisen efter att de vid upprepade tillfällen attackerat både hundar och människor. Till skillnad från många andra hundägare fick han tillbaka sina hundar efter att han lovat att inhägna sin tomt.

Polisen beslutade också att om hundarna rastas tillsammans ska detta göras av Ara Abrahamian, eftersom han har de fysiska förutsättningar som krävs. Abrahamians hundar är av rasen kaukasisk ovtjarka, som bland annat härstammar från hans födelseland, Armenien. I Armenien används ovtjarkan som ensamarbetande vakthund åt boskapshjordar och en av hundarna är en gåva från landets president.

I september 2008 fick de båda hundarna beslut om munkorgs- och koppeltvång. De hade då vid två tillfällen bitit fyra mindre hundar och deras ägare, som gick emellan för att freda sina hundar. Ara Abrahamian och hans dåvarande sambo väntade i ett år innan de överklagade polisens beslut. Innan förvaltningsrättens dom föll hade hundarna skadat ytterligare en hund. Under en vecka i september 2010 kom fem anmälningar in till polisen angående hundarna och tre veckor senare beslutade sig polisen för att omhänderta hundarna. Polishundförare Göte Karlström utförde mentalbesiktningen av hundarna, kom fram till att deras beteende var normalt och föreslog att de skulle återlämnas till sina ägare.

Både Abrahamian och hans sambo fick närvara vid besiktningen. Göte Karlström tycker inte att Abrahamian fått mildare behandling än andra hundägare.

– Både jag och min kollega genomför testerna förutsättningslöst, på grundval av det utredningsmaterial som finns framtaget och med den inställningen att alla är lika inför lagen. Det innebär också att ägaren ska vara med vid besiktningen och vi ska bedöma förhållandet mellan ägaren och hunden. I anvisningarna står att man ska göra så mycket man kan för att förhindra ett upprepat felaktigt beteende i framtiden, säger Göte Karlström.

Många hundar blir avlivade efter en enda incident, är det rättssäkert när lagen talar om likvärdiga bedömningar?
– Jag kan inte uttala mig om andra ärenden, alla fall är unika, säger Göte Karlström.

Ara Abrahamian och hans dåvarande sambo tyckte att de fick ett bra bemötande av poliserna som genomförde mentaltesterna.
– De som testade våra hundar var helt fantastiska. De var jättekompetenta och mycket hundkunniga.

Dina hundar har blivit anmälda ett stort antal gånger under flera år?
– Jag förstår inte problemet. De är testade och deras psyke är helt ok.
– I stort sett har mina hundar inte gjort något. De är världens snällaste hundar, men folk tror att de är vargar. Det är en grannfejd, som en kvinna ligger bakom.

Fick du en mildare bedömning av dina hundar för att du är en idrottskändis?
– Absolut inte, säger Ara Abrahamian.

En schäferhund har vid sex olika tillfällen attackerat och bitit både männi­skor och hundar. Först efter den tredje anmälan skriver polisen ett brev till ägaren, en äldre man, och uppmanar honom att ha bättre kontroll på sin hund. Efter ytterligare anmälningar ringer polisen till ägaren och ber honom åter att ha bättre kontroll på hunden. Efter den sjätte incidenten och två förhör med ägaren beslutar polisen slutligen att omhänderta hunden.

Vid besiktningen konstateras att den äldre mannen inte har kontroll över hunden och att den bör omplaceras. Mannen begär då en ny besiktning som han får närvara på. Den andra besiktningen visar att hunden inte är farlig. Det är bara ägaren som inte kan kontrollera hunden. Trots bristerna lämnas hunden tillbaka till ägaren, med restriktioner om att hunden ska rastas i miljöer där allmänheten inte rör sig fritt.

– Vi tog mänskliga hänsyn vid vår bedömning av hunden och ägaren. Det här var en äldre man som levde för sin hund. Frun ringde till oss och sa att mannen inte skulle överleva om hunden togs ifrån honom, säger Lena Matthijs, biträdande polisområdeschef i Älvsborg.

Fallet med schäferhunden är unikt eftersom det är få hundar som inte blir avlivade eller omplacerade efter sex stycken angrepp. Det är ovanligt att ägaren får närvara vid besiktningen och ännu mer ovanligt med ombesiktningar.

Hunden kommer från en kennel som levererat hundratals tjänstehundar till polisen, försvaret och tullen.

Motsatsen till fallet med schäfern är amstaffen Jack som blir avlivad efter att vid ett enskilt tillfälle bitit en människa. Dagen efter händelsen blir Jack besiktigad, omhändertagen och placerad på ett hundstall. Vid besiktningen visar Jack inget intresse av vare sig jakt eller kamp. Polisen tolkar Jacks ointresse som en ansamling av aggression samt problem med avreaktion och avbryter besiktningen innan den är färdig. Polisen beslutar därefter att Jack ska avlivas och hänvisar till risk för framtida attacker och att rasen amstaff har mentala brister.

Jacks ägare Kristian Ranta överklagar beslutet, men förvaltningsrätten avslår Kristian Rantas överklagande både vad gäller avlivningsbeslutet samt att på egen bekostnad genomföra en utvärdering av en hundpsykolog.

Rättsprocessen mot Jack har fått JO att kritisera polisen för bristande rättssäkerhet. JO finner det anmärkningsvärt att polisen redan sex dagar efter förvaltningsrättens dom verkställer beslutet om avlivning, trots att de vet att ägarens juridiska ombud ska överklaga beslutet.

”Avlivning av en hund är en irreparabel skada och kan uppfattas som en förlust av en familjemedlem”, skriver Hans Ragnemalm, Stf Justitieombudsman, i sitt beslut. JO noterar att fallet Jack visar en brist på kommunikation mellan polisen och hundens juridiska ombud.

Dagen innan avlivningen meddelar ombudet att ett överklagande ska komma in till förvaltningsrätten morgonen därpå. När ombudet ringer till polisen på morgonen och berättar att överklagande nu är inlämnad, svarar polisen att Jack blev avlivad femtio minuter tidigare.
– Jag fick inte vara med på avlivningen. Istället fick jag hämta kopplet och askan på polisstationen. Det är hemskt, säger Kristian Ranta.

Lennart Wetterholm, före detta chef för Försvarets hundtjänstcentrum, anser att polisens mentaltester kan vara missvisande av flera skäl.
– De är framförallt konstruerade för att ta fram lämpliga polishundar. Man får dessutom olika resultat beroende på förare. Hur hunden reagerar beror på om den upplever att den behöver försvara sin förare i en hotsituation. Det går att förändra beteenden. Man kan bygga upp en hunds självförtroende igen, säger han.

Den nya tillsynslagen över hundar och katter ger polisen ökade befogenheter att snabbt ingripa mot farliga hundar.

Polisen har rätt att omhänderta en hund som vid ett enda enskilt tillfälle bitit en människa eller en annan hund.

Hunden placeras på hundpensionat och ägaren får inte besöka den. Förfoganderätten övergår till polisen.

Därefter genomförs ett mentaltest, som ligger till grund för beslut. Exempelvis kurs, koppel- och munkorgstvång, omplacering och slutligen avlivning.

Polisens beslut gäller omedelbart och kan verkställas innan det vunnit laga kraft. Förvaltningsrätten kan tillfälligt inhibera verkställigheten efter ett överklagande. Enligt förvaltningsprocesslagen är polismyndigheten djurägarens motpart vid en prövning i förvaltningsdomstol.

Ungefär så många hundar finns det i Sverige. Den vanligaste typen av hundar är så kallade stötande, apporterande och vattenhundar.

Där ingår bland annat golden retriever, labrador retriever och cocker spaniel

Källa: Svenska Kennel­klubben (TT)

Orsaker till att hundar biter kan vara:

Rädsla, den känner sig trängd eller hotad.

Den försvarar sin mat, sitt revir eller sina valpar.

En del hundar har aggressiv mentalitet eller stört beteende.

En del hundar är tränade till aggressivt beteende.

Hunden är sjuk och har ont.

Den leker eller jagar en springande person och får tag i den.

Källa: Svenska Kennelklubben, MSB (TT)

År: antal angripna

2001: 218

2002: 227

2003:265

2004: 248

2005: 278

2006: 248

2007: 275

2008: 312

2009: 345