Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Kartbok ska ge nya mediciner

Proteinerna i våra kroppar är nyckeln till hälsa och sjukdom. Nu bygger svenska forskare en jättelik kartbok över människans 20 000 proteiner.

Caroline Kampf lyfter ner en kartong från en hylla. I den finns många små fack, i varje fack ett stycke paraffin. I varje paraffinbit en liten del av en människas kropp. Tillsammans ska de små bitarna bygga en av världens viktigaste kartböcker – över människans proteiner.
– 40 procent av alla människans proteiner vet man fortfarande ingenting om. Kartan kommer att ge ny kunskap om exempelvis cancer, vilka proteiner som ser annorlunda ut i cancerceller, säger Caroline Kampf.
Hon är en av cheferna för den forskargrupp på Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet som arbetar med forskningsprojektet Human Protein Atlas. Tillsammans med kollegor vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm genomför Uppsalaforskarna världens största kartläggning av människans 20 000 proteiner. Resultatet blir en kartbok som läggs ut på nätet. Genom att använda proteinatlasen ska forskare i hela världen ta reda på mer om hur kroppen fungerar, varför vi blir sjuka och hur vi kan botas.
De små bitarna av muskler, nerver, slemhinnor och cancertumörer i kartongerna kommer från patienter vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Vi vet bara kön och ålder på dem som ingår i kartläggningen. Vi arbetar med 48 olika sorters frisk vävnad, plus de 20 vanligaste cancertyperna, säger Caroline Kampf.
I varje cell finns gener som tillverkar proteiner. Proteinerna har otroligt många funktioner i kroppen. Utan dem skulle inte mycket fungera - och när något går fel är nästan alltid proteinerna inblandade. Vid Alzheimers, ALS och Parkinson har proteiner fått fel form. Vid blödarsjuka saknas ett protein, vid cystisk fibros likaså. Vissa proteiner kan fungera som antibiotika. För mycket av somliga proteiner kan ge cancer, för lite av andra kan dämpa immunförsvaret så att cancern får fäste och sprider sig.
Olika typer av celler tillverkar olika proteiner. Proteinatlasen ska visa vilka celler som gör vad, och hur sjuka cellers proteiner skiljer sig från friska. Det kan leda till nya behandlingar och nya metoder för diagnos och prognos – bedömningar av hur en sjukdom kommer att utvecklas. Det sistnämnda är inte minst viktigt.
– Målet är att kunna säga till en cancerpatient att "du har det här proteinet i cellerna, du kommer att överleva". Eller: "du behöver inte den här behandlingen, för den kommer ändå inte att hjälpa dig". Det låter brutalt, men en cancerbehandling är tuff. Man vill inte att människor ska lida i onödan, säger Caroline Kampf.
I Stockholm tillverkas antikroppar, i Uppsala använder forskarna antikropparna för att se i vilka vävnader de olika proteinerna finns (se artikel och grafik intill). Uppsalalabbet kartlägger 200 proteiner varje månad, ungefär tio per arbetsdag.
När Caroline Kampf disputerade i medicinsk cellbiologi 2001 hade hon också kartlagt proteiner. Två stycken. Det tog henne fyra år.
– Det ger ett perspektiv på hur otroligt coolt det här projektet är. Att kunna spotta ur sig så mycket användbar information i så hög takt… Det är en jätterolig uppgift!
Proteinatlasen är det dyraste forskningsprojekt som någonsin drivits vid svenska universitet. Hittills har över en miljard kronor investerats, merparten från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Närmare 90 forskare är inblandade.
I dag ligger drygt hälften av människans proteiner ute till beskådan på projektets sajt. Bilderna är öppna för såväl forskare som amatörer. 2015 ska atlasen vara helt klar.
– Nu kommer en jätterolig tid, när forskare börjar använda vår kartläggning och göra nya upptäckter, säger Caroline Kampf.

Gener och proteiner

Våra gener styr i hög grad vilka vi är, om vi blir sjuka eller håller oss friska. Genernas jobb är att tillverka proteiner, som sedan har en mängd uppgifter i kroppen. En karta över människans gener presenterades redan för tio år sedan, nu kartläggs proteinerna i det svenska projektet Human Protein Atlas. När forskarna vet var proteinerna finns, kan man dra slutsatser om vilka sjukdomar de påverkar. Målet är nya läkemedel mot allt från epilepsi till diabetes, cancer eller Parkinson.
Gå till toppen