Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Inpå livet

Flytta en möjlighet – inte hinder

Han har flyttat mer änd de flesta. Men snart är det dags igen för Farshid Azadfar.

Han har flyttat mer än de flesta. Men snart är det dags igen – Farshid Azadfar och hans bror tycker lägenheten börjar kännas trång.Bild: Foto: Lars Dareberg
– Mina föräldrars resa inspirerar mig att se möjligheter framför hinder, säger Farshid Azadfar.
Han borde vara trött på att flytta vid det här laget.
Men för honom är tryggheten inte en plats. Han hittar den i rörelsen, och i modet att möta nya människor.
Visst, det är en kliché. För inte behöver det stå en sopsäck med ölburkar i köket eller ligga smutstvätt på golvet lite varstans.
Men ändå.
Är det verkligen två sportintresserade ungkarlar i 20–årsåldern som bor här – i en ljus och välstädad lägenhet, med hemtrevliga prydnadssaker i fönsterkarmarna och tavlor på väggarna?
I vardagsrummet ligger kontrollerna prydligt ihoprullade ovanpå Playstationboxen.
– Jag och brorsan stormtrivs ihop. Vi är bästa kompisar. Så varför ska vi inte bo ihop? Men nu har vi bott här i två år och känner att vi måste vi ha en större lägenhet, en trea, så vi håller på och letar, säger Farshid Azadfar.
Att få tag i en hyreslägenhet är nästan omöjligt, säger han. Men eftersom både han och hans lillebror har jobb, är det lika bra att köpa en bostadsrätt istället.
– Då kan vi välja var vi vill bo.
Farshid Azadfar har flyttat mer än de flesta 27–åringar. Under uppväxten gick familjens flyttlass till flera nya bostadsområden inom Malmö, från hyresrätt till bostadsrätt, från lägenhet till radhus. Under en period levde föräldrarna var för sig, innan de blev tillsammans igen.
– Nu är de skilda på riktigt, säger han. Och båda har hittat en ny partner.
Farshid Azadfar har uppriktigt svårt att hitta några negativa aspekter av inte leva knuten till en fix plats. När han berättar om uppväxten låter han som en ambassadör för konsten att vara i ständig rörelse.
Visst var det jobbigt att behöva byta skola så ofta. Men bytena var ändå vältajmade. Både mellan– och högstadiet gick han ut på samma skolor.
– Och de flesta i mina nya klasser var i samma situation som jag, de kände inte heller någon sedan tidigare. Vi var tvungna att söka kontakt med varandra, och det har jag aldrig haft svårt med. Jag gillar att träffa nya människor.
Två veckor efter studenten for han till Australien för att plugga och var borta i ett år. Visst kände han hemlängtan ibland. Och därefter tre års studier i Ronneby.
Nu pluggar han på Malmö högskola, men tänker ofta på att fara iväg igen. Kanske till blackjack–borden i Las Vegas. Om inget annat händer.
– När jag bodde i Ronneby började jag jobba som dealer på ett casinobolag i Ronneby. Det var perfekt. Jag bodde i en tråkig stad men kom ändå ut på helgerna, till nattklubbar i Karlshamn och Karlskrona, och träffade massor med folk.
Han minns en kompis under tonåren som inte kunde tänka sig att lämna stadsdelen Lindängen, och hur han tänkte att det var svagt att vara så bunden till ett och samma ställe.
– Resan till Australien var mitt eget val. När mina föräldrar flydde från Iran på 80–talet visste de inte var de till slut skulle hamna. Det var svårt för dem. När jag tänker på det känner jag att då kan ju inte jag klaga om jag måste flytta från en lägenhet till en annan.
Han var bara två år gammal när familjen lämnade Teheran. Även om han inte minns något av flykten dyker den hela tiden upp som ett eko i hans berättelse om sitt eget vuxna liv.
Föräldrarna kunde ha stannat i Teheran, säger han. Det var det många som gjorde.
– Men de flydde för att öka chanserna för att jag och min bror skulle få en bättre framtid. De kom till Sverige tomhänta och började från scratch, medan jag har vuxit upp här. Då är det ju klart att det ska gå bättre för mig i livet.
– Det är inget jag känner mig pressad av, det är bara så det ska vara. Och när jag får egna barn ska de ha det lite bättre än jag. Lite bättre för varje generation.
Farshid har läst allt från it och ekonomi till juridik och teknik.
Nu pluggar han fastighetsvetenskap. Av alla ämnen.
– Ja, det är lite lustigt. Jag som förespråkar att flytta och röra på sig ska själv bli mäklare.
Farshid och hans lillebror har en deal inför att skaffa en bostadsrätt: om någon av dem träffar en tjej och vill flytta får den andre köpa ut flyttaren.
Just att träffa någon, och tankarna på att bilda familj, är det enda som verkar utmana lusten att alltid vara i rörelse.
– Om jag träffar en tjej som också gillar att resa blir det såklart större möjligheter att åka iväg. Men om hon är hemkär och vill vara nära sin familj kan jag ju inte säga: Nu flyttar vi till Barcelona.
Men kan du över huvud taget tänka dig att bli tillsammans med en tjej som inte gillar att resa?
– Det blir nog svårt.
Om du får barn då, kommer du att vara lika rörlig då?
– Ja, det tror jag. Om jag får barn ärver de förhoppningsvis en del av min självsäkerhet, alltså det där med att känna att man klarar sig var man än är. Och att inte vara rädd för nya utmaningar.
Martin Olauzon, avdelningschef vid den statliga myndigheten Tillväxtanalys.
Flyttar vi för lite?
– Ja, rent teoretiskt vore det optimalt om folk flyttade snabbt och lätt till orter där det finns efterfrågan på deras kompetens. Men i dag har man många hänsyn att ta livet och band som binder, till exempel att man äger sin bostad. Jag tror kanske att det är svårare att flytta i dag än det var förr. Man har helt enkelt svårare att få ihop livspusslet eftersom det är många delar av en familjs liv so ska passa ihop när man ska bestämma sig för att flytta.
Varför borde vi flytta mer?
– Det handlar om utbud och efterfrågan på kompetens. Ekonomin fungerar smidigare och tillväxten förbättras om man har rätt person på rätt plats.
Varför flyttar folk i dag?
– Jag tror att arbetet spelar mindre roll i dag är tidigare, även om det nog fortfarande är det vanligaste skälet bakom folks beslut att flytta. Numera prioriteras också sådant som barnens möjligheter att utvecklas och att det finns bra skolor. En ort som kan erbjuda arbete men inte så mycket annat har svårt att attrahera människor. Sedan har vi har större valmöjligheter i dag och är därför mer svårflörtade.
På vilket sätt?
– Rörligheten genom pendling har ökat markant. Vi kan också arbeta på distans med hjälp av internet och mobiltelefoner. Dessutom är vi nog också mer beresta vilket gör att vi ställer högre krav på var vi vill bo.
Var vill folk bo i dag?
– Storstadsregionerna är ju fortfarande attraktiva. Men om man tittar en bit utanför dem verkar närheten till vatten eller annan attraktiv natur vara en viktig faktor. Och närheten till kultur eller turistområden där man kan ha en aktiv fritid.

Fakta: Kvinnor flyttar mer än män

Cirka två procent av Sveriges befolkning flyttar varje år mellan olika län.
Under det som forskare ibland kallar ”flyttlassepokens” höjdpunkt, kring 1970, flyttade nästan tre procent av alla svenskar årligen över en länsgräns. Följande årtionden sjönk siffran och stabiliserades kring cirka två procent.
De flesta som flyttar är 20-29 år.
Flyttbenägenheten är större hos ensamstående än hos gifta och sambos.
Högutbildade flyttar i större utsträckning än lågutbildade.
Kvinnor flyttar mer än män. En kvinna flyttar i snitt elva gånger under sitt liv medan en man flyttar tio.
De svenska flyttströmmarna går huvudsakligen från glesbygd till storstad.
Källor: SCB, Tillväxtanalys, Regionalpolitiska utredningen (SOU 2000:87)
Gå till toppen