Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Diabetes botas på ett dygn

Bara något dygn efter en gastrisk bypass-operation ser läkarna feta patienter botats från sin diabetes.

Bild: Arkiv: Jenny Leyman
Tarmens viktiga roll för hela vår hälsa är en avgörande pusselbit.
Att övervikt och fetma kan ge diabetes typ II är ingen nyhet. Att en viktminskning sänker blodsockret är också logiskt. Men det finns inget som förklarar varför blodsockret hos nio av tio patienter stabiliseras på normala nivåer på bara något dygn. Patienterna blir alltså omedelbart friska från sin diabetes.
– Det som operationen är till för att ändra på, det har inte hänt än. Men något annat har ändrats som får den här effekten. Det är otroligt fascinerande, säger Nils Wierup.
Han är forskare vid Lunds universitets diabetescent­rum, LUDC, och specialist på hormoner i tarmen. Nils Wierup planerar tillsammans med sju andra forskare en studie på grisar och människor.
De vill förstå vad som händer med blodsockret när en och en halv – av totalt nio – meter tarm kopplas bort.
– Det finns många forskargrupper i världen som studerar det här fenomenet, men vår studie blir unik. Bland annat för att vi ska undersöka nyopererade patienter, istället för att se på långtidseffekter, säger Hindrik Mulder, som är expert på kroppens ämnesomsättning.
Han berättar att övrig forskning mest fokuserar på några hormoner som man redan vet påverkar aptiten. I den skånska studien ska forskarna istället arbeta förutsättningslöst.
– Genom att göra riktigt breda analyser kan vi hitta nya saker som man inte ens hade föreställt sig innan. Jag skulle till exempel inte bli förvånad om vi hittade nya tarmhormoner, säger Hindrik Mulder.
– Jag skulle nästan bli förvånad om vi inte gör det, fyller Nils Wierup i.
I tarmsystemet produceras en stor del av de hormoner som styr vår kropp, och kanske är det där förklaringen ligger.
Forskarna har tre huvudhypoteser till det snabba blodsockerfallet:
Hormonförändringar.
Det ändrade blodflödet, om det hjälper kroppen att bättre ta hand om blodsockret.
Omkopplingar i nervsy­stemet, som styr en del av funktionen i mag-tarmkanalen.
Det finns också en liten sidohypotes: förändringar i bakteriefloran. Kanske kopplar operationen bort en del bakterier som deltar i ämnesomsättningen, vilket också kan påverka hormonerna.
– En av de här hypoteserna kan vara rätt. Eller allihop, i kombination. Eller så finns det olika förklaringar hos olika patienter. Vi hoppas förstås hitta en enda sak som man kan sätta fingret på, men i verkligheten är det sällan så, säger Hindrik Mulder.
Det ultimata målet är att finna en ny medicin mot diabetes typ II. Alla överviktiga diabetiker kan förstås inte genomgå en gastrisk bypass-opereration. Kanske går det att tillverka ett läkemedel som har samma effekt, till exempel genom att blockera de bortkopplade hormonerna.
Kirurgen Jan Hedenbro är bland de ansvariga för forskningsstudien. Han är verksamhetschef för den privata kliniken Aleris Obesitas där nästan alla Skånes gastric bypass-operationer genomförs:
– Jag tror att den här studien kan ge oss bättre diabetesmediciner. På ännu längre sikt tror jag att vi kommer att finna olika anledningar till att folk blir tjocka. Kanske kommer man att kunna ta ett blodprov som visar om en patient måste opereras, eller om det räcker med en medicin. Men det ligger långt fram i tiden.

FAKTA/Den skånska diabetesstudien

Bland forskarna finns diabetesläkare, genetiker, kärlexperter och specialister på metaboliter (nedbrytningsprodukter från matsmältningen).
Forskarna ska ta prover före och efter gastrisk bypass-operationen, och mäta mängden av bland annat hormoner och olika nedbrytningsprodukter i kroppen.
Datamängden blir enorm, och måste analyseras av matematiker med hjälp av så kallad multivariatstatistik. De noterar förändringar före, mellan och efter – och letar mönster som är gemensamma för dem som blir friska.
De skånska forskarna har redan alla nödvändiga tillstånd för att starta studien. Nu söker de pengar, bland annat från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Gå till toppen