Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Drömmen om landet lever i stan

Valeria Kovacs odlar potatis och bykänsla på Seved. Alf Ceplitis sår spannmål på kolonilotten i Hjärup som ska bli mjöl till surdegsbrödet. Att bo i stan, men leva som lantis har blivit trendigt.

Malmö/Hjärup. I dag bor mer än femtio procent av jordens befolkning i städer. Om tjugo år beräknas den siffran ha stigit till sextio procent. De urbana områdena i världen växer med motsvarande ett Malmö om dagen.
Samtidigt sveper en odlingsvåg över städerna. Det snackas om uråldriga fröer, guerilla gardening, vertikalodlingar och gröna lungor. I Malmö har det kommunala bostadsbolaget MKB fångat flugan och introducerat odling för att de boende ska rota sig mer.
– Vi tror att det är viktigt att man tar platsen i besittning och då är odling en bra väg, säger Håkan Andersson på MKB och berättar att de nu senast byggt tjugo odlingslotter på Herrgården.
På Seved i södra Malmö, där allt började för ett par år sedan, är det tätt mellan odlingarna. Femton privata fastighetsägare i det lilla området har hakat på och stödjer odlande på innergårdarna.
För Sevedsbon Valeria Kovacs är odlingen ett sätt att skapa bykänsla i stadsdelen.
– Vi brukar säga att vi odlar kontakter i första hand och grönsaker i andra hand.
"Vi" är ett odlingsnätverk bestående av ett 40-tal eldsjälar. Valeria Kovacs guidar runt mellan tvåmeters solrosor, prunkande pallkragar, kojan med klätterbönor på torget och det senaste tillskottet - potatisåkern.
– Förr var det här ett koloniområde. Många äldre kommer förbi och berättar om hur de odlade här som barn, säger Valeria Kovacs och tittar ut över den lilla plätten med potatis.
I höst planeras en skördefest på torget för alla i "byn".
– Genom odlandet återerövrar vi staden och bygger upp ett hållbart lokalsamhälle. I stan finns det så många ensamma människor. Jag tror att man mår bra om man kan heja på sina grannar, säger Valeria Kovacs.
Många tar chansen att skaffa en egen odlingsplätt på någon av stans koloniområden.
– De senaste två-tre åren har vi märkt ett ökat intresse särskilt bland yngre och i år har vi hyrt ut ovanligt mycket, säger Per Hansen på Fastighetskontoret i Malmö.
Bara 40 av de 1700 lotterna i Malmö är lediga. Till de populäraste områdena är det kö. Malgorzata Khalaf som ansvarar för uthyrningen i Lund har märkt av samma trend.
– Det pågår ett generationsskifte på lotterna. De som skaffar lott idag är i 30-årsåldern.
För Alf Ceplitis blev kolonilotten ytterligare ett steg närmre livet på landet.
– Mitt i allt brödbloggande och surdegsbakande slog det mig att spannmålet är så anonymt. Jag ville prova att odla själv för att följa hela processen, från ax till limpa.
Alf Ceplitis är uppvuxen i Malmö, studerade i Lund och har landat med familjen någonstans där mittemellan - i ett villakvarter i Hjärup. Han odlade jordgubbar och grönsaker vid sin villa, men kände att han ville komma ännu närmre lantbrukarlivet.
Efter att ha måttat lite i trädgården - och diskuterat saken med sin fru - bestämde han sig för att det nog ändå var bäst att testa på en odlingslott och låta villaträdgården vara.
I våras sådde han för hand och hängde upp CD-skivor i snören som fågelskrämmor. Som odlingsrookie sökte han information på nätet och började blogga under namnet Förortsbonden.
– Det här är livskvalitet, säger han och river upp ogräset på den minimalistiska åkern.
– När man ligger här på knä och drar upp varenda ogräsplanta fattar man varför ekologiska varor är dyrare.
Snart är det dags att skörda. Han söker med ljus och lykta efter en liten tröska. Om all den tid han lägger ner på projektet säger han:
– Det är väl den moderna människans sökande efter mening i tillvaron. Det ger en bättre känsla att komma hit och skörda sitt vete än att ta bilen till stormarknaden och köpa en svettig limpa i påse. I den bästa av världar kan jag få ut runt femton kilo mjöl, men även om det bara blir fem kilo så är jag nöjd. Förstår du vad gott det brödet kommer att smaka sedan!
För honom handlar odlandet om längtan att leva lite mer äkta. Han tror att det bor en liten bonde i oss alla, men är själv inte lockad av att ta steget fullt ut och flytta till vischan.
– Det är för bökigt att bo så. Jag gillar staden och dess utbud och vill inte bli bilberoende.
Istället planerar han vad som ska ner i jorden härnäst.
– Jag funderar på durumvete för att göra egen pasta eller kanske raps för att göra egen olja.

10 tecken på gröna vågen i stan

1. Surdegsromantiken jäser i stilrena stadshem och nya bagerier dyker upp på löpande band.
2. Över en miljon bänkar sig framför tv:n när det är dags för såpan Bonde söker fru.
3. Många livsmedelstillverkare ratar gälla färger och återgår till naturfärgade förpackningar.
4. Sju av tio kvinnor mellan 15 och 29 år svarar att de kan tänka sig att flytta ut på landsbygden, enligt en Sifoundersökning.
5. Allt fler stadsbor prenumererar på köttlådor eller köper halva djur att slänga i frysen.
6. Skogarna fylls av svampplockare med Hunterstövlar och svamp-appar.
7. Romantiska lantstilen shabby chic (rostiga emaljkannor, slitna trämöbler och spetsgardiner) syns i var och varannan lägenhet.
8. Pärlsponten gör comeback bland lägenhetsrenoverare.
9. Försäljningen av ekomat beräknas öka med mellan 10 och 12 procent i år.
10. Tidningshyllorna dignar av magasin om lantliv. Läsning som har väldigt lite med glesbygd och LRF-medlemmarnas lantliv att göra. "Allt i Hemmet" lanserar en "Lantspecial" och "Sköna Hem" startar nya tidningen "Country life". Tidningen "Lantliv" ger ut fyra extra tidningar i år och en ny tidning - "Livet på landet" - lanseras.
Gå till toppen