Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Oljan ska ersättas med blast

Olja är inte bara världens viktigaste bränsle. Vi gör också allt från plast till mediciner av den. Nu ska skånska och danska forskare försöka ersätta oljan med grönsaksblast.

Jordärtskockorna som säljs i grönsaksdisken är små oansenliga knölar. Deras plantor är däremot manshöga och frodigt gröna. Eva Johansson, professor i jordbruksvetenskap, visar den lilla provodlingslotten på lantbruksuniversitetet SLU i Alnarp.
– Att de blir så här höga är bra, då blir det mer material att arbeta med. Vi tror att de ska ge frön också, utöver knölar och blast. Det ska bli intressant att se vad som finns i de fröna, säger Eva Johansson.
Normalt är frön och blast ointressanta. Men de här jordärtskockorna ska inte ätas. De är del i ett svensk-danskt forskningsprojekt där man gör kemikalier av förnyelsebara råvaror, istället för av olja.
Olja ur berggrunden eller havsbotten är inte bara världens viktigaste drivmedel i dag, utan också råvara för en otrolig massa kemikalier. De behövs för att tillverka plaster, lösningsmedel, vaxer, syntetmaterial, vitaminer, sprängämnen, bekämpningsmedel ... Material som vi knappast skulle klara oss utan i dag. Men oljeanvändning ger koldioxidutsläpp. Dessutom riskerar oljan att ta slut. När det sker vet ingen, men de flesta är ense om att det är bråttom att hitta alternativ.
I ett bioraffinaderi kan bakterier och svampar bygga om kolhydrater, fett och proteiner från en mängd olika material, till användbara kemikalier. Det är redan fullt möjligt att göra. Det svåra är att få fram tillräckligt mycket, snabbt och i höga koncentrationer. Att lyckas med det är ett av de viktigaste målen för forskningsprojektet Bioraffinaderi Öresund.
I ett raffinaderi i Svalövs­trakten ska nu allt från växtblast till hushållssopor och rester från vodkaproduktion testas som startmaterial för mikro­organismernas arbete.
– Det blir nödvändigt att utveckla ett antal olika produkter från samma källa, utöver kemikalierna, så att vi får ekonomi i det, säger Eva Johansson.
I jordärtskockor finns en sockerart kallad inulin. I vården används inulin vid vissa undersökningar av njurarna. Dessutom tillsätts ämnet i livsmedel, bland annat för att öka fiberhalten. Om inulin kan utvinnas ur jordärtskockans rötter, om fröna kanske innehåller antioxidanter som kan användas i livsmedel, om en del av blasten kan bli kemikalier, och om det sista skräpet blir biogas som driver bussar ... Ja, då kan det hela bli lönsamt.
Pär Tufvesson har disputerat i kemiteknik vid Lunds tekniska högskola. I dag har han en tjänst vid Danmarks tekniske universitet. Hans uppgift i projektet är att räkna på det som forskarna i Skåne och Danmark planerar.
– Jag bygger en ekonomisk modell över de processer vi testar och försöker avgöra hur mycket kemikalier vi måste få fram. Det ska bli bättre än oljan rent miljömässigt, men måste också kunna tävla rent ekonomiskt, säger Pär Tufvesson.
Han tar som exempel biobränslet etanol.
– I dag tillverkas etanol oftast ur vete, sockerbetor och andra ätbara grödor vilket är en väldigt effektiv process. Men det är en ganska dyr råvara som finns i begränsade mängder – i praktiken tillverkar man ju bränsle av mat. Det vore bättre att använda avfall, som blast, skal och skogsprodukter, säger Pär Tufvesson.
Det finns många metoder för att utvinna etanol ur växtdelar, men ofta ger de bara något gram etanol per liter utvunnen vätska. Det är alldeles för lite. Minst 50 gram behövs, annars blir det för dyrt och tidskrävande att rena fram etanolen på slutet. För en del andra kemikalier kan halten ligga lägre, om ämnet är mycket värdefullt eller inte krävs i lika stora mängder.
På SLU ska Eva Johansson och hennes kollegor ta reda på så mycket som möjligt om de provgrödor som ska vidare till bioraffinaderiet. Förutom jordärtskockorna odlas bland annat industrihampa och olika sorters vete. Forskarna undersöker vilka ämnen som finns i de olika växtdelarna, hur mycket rötter och blast som produceras och när det verkar lämpligast att skörda. Eva Johansson pekar på en ogräsbevuxen plätt mark.
– Här skulle vi ha haft rotcikoria, som också kan vara en bra gröda. Men de fröna kom för sent. Kanske testar vi att sätta dem i växthus istället. Annars får de vänta till nästa år.
... liksom vete ...
... och ekologisk hampa.
Jordärtskockor är en av grödorna som ska testas som råvara i bioraffinaderiet ...
”Hampa ger mycket biomassa. Och den är bra miljömässigt – kräver inte mycket besprutning och bekämpar själv ogräs genom att den växer så högt och tätt,” säger professor Eva Johansson vid SLU Alnarp.
Forskningsprojektet pågår i tre år och drivs med pengar från EU. Omkring femton forskare deltar vid Lunds tekniska högskola, Sveriges lantbruksuniversitet och Danmarks tekniske universitet, inom bland annat områdena bioteknik, kemiteknik och miljö.
Gå till toppen