Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Svampar är motorn i biofabriken

Vid Annebergs gård utanför Svalöv driver Lunds universitet en kombinerad biogasanläggning och bioraf…

Vid Annebergs gård utanför Svalöv driver Lunds universitet en kombinerad biogasanläggning och bioraffinaderi. Hittills har raffinaderiet körts i liten skala, i samarbete med några företag som tillhandahållit råvarorna.
– Av industriavfall – glycerol och potatisjuice – gör vi propionsyra som kan förädlas för användning i bland annat färger och lacker. Snart ska processerna testas i industriell skala, säger Martin Hedström vid universitetets avdelning för bioteknik.
Inom Bioraffinaderi Öresund-projektet ska raffinaderiet nu utvidgas. Under hösten installeras flera större processtankar där bakterier och svampar tillverkar kemikalier.
På Danmarks tekniske universitet arbetar Mhairi Workman, lektor vid Institutionen för systembiologi, på att få fram de bästa mikroorganismerna för jobbet. I naturen finns många miljoner bakterier och svampar. De kan tillverka allt från bränsle till enzymer – ämnen som kan användas i tvättmedel, livsmedel och mediciner.
– Vi tittar på vilka råvaror vi har tillgång till, vilka mikroorganismer som klarar av att leva på dem och ifall de gör några intressanta ämnen, säger Mhairi Workman.
När forskarna hittar en svamp eller bakterie som kan leva av exempelvis blast från kronärtskocka, och som dessutom tillverkar något viktigt, försöker de bearbeta organismen med genteknik. Kanske går det att förstärka den önskade egenskapen, eller så kan genen plockas ut och placeras in i någon annan organism som är lättare att odla. Mikroorganismer direkt från naturen trivs ofta inte i stora odlingstankar. Det gör däremot vanlig jästsvamp. Den har å andra sidan odlats så länge att den är anpassad till de näringsämnen man brukar ge den, och inte så flexibel som sina naturliga släktingar. Helst ska forskarna på DTU hitta organismer som kan använda flera olika material, eftersom tillgången i ett bioraffinaderi varierar med årstiderna.
– Vi har hittat några lovande jästsvampar som inte brukar användas i industrin, säger Mhairi Workman.
Hon och hennes kollegor deltar i planeringen av vilka provgrödor som odlas vid SLU (se artikel intill). Det är ovanligt med ett forskningsprojekt som täcker hela kedjan från odlingen av råmaterial till produktionen i bioraffinaderiet.
– Det är väldigt fördelaktigt att kunna samarbeta så här. Grundtanken är att allt vi behöver, mat, djurfoder och material, kan tillverkas så här.
Hon skrattar lite.
– Vi är verkligen övertygade om att industriell bioteknik kan rädda världen.
Gå till toppen