Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Stadens framtid är grön

Rurbanism och shabby chic är trender som visar att drömmen om landet lever i staden.

Louise Lundberg är landskapsarkitekt och intendent på Augustenborgs gröna tal i Malmö.Bild: Foto: Pontus Tideman
– Jag jobbar med att utveckla staden, men jag bor på landet. Kanske beror det på att arbetet inte kommit tillräckligt långt.
Louise Lundberg vill göra prunkande ängar av stadens platta papptak. Hon ser det som en nödvändighet för att staden och dess invånare ska ha en framtid.
– Städer är orimliga. De måste importera mat och exportera biprodukter och det håller inte. Bortsett från det är de bra för framtiden.
Det är inte helt lätt att hitta till Louise Lundberg. Man svänger av från E  22:an. Sen svänger man av, svänger av och svänger av igen. Den sista vägskylten utgörs av en gammal bil.
"Sväng vänster vid den gamla Chevatrucken så kommer du rätt" lyder vägbeskrivningen.
På gården möts man av Linderödssvinen Lisen och Griseknoen. Bortom hagen med Göingegetter tältar en kvinna med elallergi över sommaren. Myskankan A-ford knatar runt och botaniserar i den nyklippta gräsmattan.
– Det här är min levande genbank. Det är djur som funnits länge i Sverige och är naturligt anpassade till livet här och behöver inte proppas fulla med antibiotika. Men fram till 80-90-tal tänkte man att de var gammalt skräp och de höll på att dö ut.
Fyra dagar i veckan lämnar Louise Lundberg gården för att åka in till Malmö och arbetet som intendent på Augustenborgs gröna tak. Funderingarna kring utvecklingsmöjligheter, livsmedelsförsörjning och framtidens städer fortsätter dock hemma på gården.
– Det finns stora strukturella fördelar med att bo i staden. Och många vill bo i städer. Det är nära till andra människor, till kultur. Och medan jag skitar ner med mina bilresor finns många miljöfördelar med att bo i en stad vad gäller transporter och uppvärmning.
I dag breder grönskan ut sig på Augustenborgs takodlingar. Naturens egen takpapp samlar upp vatten, isolerar och skyddar byggnaderna. Men det är bara några av fördelarna och för Louise Lundberg är det bara början.
– Det är många människor som bävar för hur städernas livsmedelförsörjning ska fungera i framtiden. Och det finns människor som brinner för att hitta lösningar, människor med idéer och visioner. Men det saknas pengar.
För Louise Lundberg har det inneburit att hon funderar. Funderar på hur vi ska kunna odla i staden. Funderar på hur de gröna taken kan utvecklas. Och medan myskankan A-ford får sällskap av sin bättre hälft Tea, som spenderar merparten av dagarna med att ruva ägg i ladugården, berättar Louise Lundberg hur olika tekniker kan kombineras. Hur odling kan ske på näringsfyllda rör för att minimera bruket av tung jord, hur odling av matfisk i anslutning till odlingarna kan bli en näringskälla för grödorna. Och hur värmen från stadens hus och industrier kan utnyttjas för att förlänga säsongen med två-tre månader. Hur allt kan utgöra en del i ett självförsörjande system.
– En nödvändighet för att vi ska kunna vara så många på så liten yta är att vi sluter systemen. Med ny teknik kan även små ytor bli effektiva.
Och det är på gång, i synnerhet i Malmö. Här samlas bostadsbolag, experter, arkitekter och andra intresserade och spånar idéer för framtiden.
– Malmö är en stad med visioner. Staden får otroligt mycket uppmärksamhet för det här så det är långt ifrån en isolerad företeelse.
Det finns fler mervärden, menar Louise Lundberg. Naturens positiva inverkan på människors hälsa är en. Och det gäller inte bara rehabilitering av utbrända och vård av sjuka.
– Gör du staden mer mänsklig så får du bort många problem. Odlingsprojekten i Seved är ett lysande exempel på hur du når fram till människor.
– I staden är det input, input, input. Men olika grejer når olika människor på djupet: för vissa är det fjällen, för andra musik och för några är det höns. Jag är helt säker på att höns har en psykoterapeutisk effekt. Och höns passar i staden i motsats till grisar som har en förmåga att rymma.
Gå till toppen