Sverige

Vad läraren gör är viktigast

Det visar den största forskningsstudien någonsin om lärande.

Delar av den åldersblandande klassen 2-3 i Svedala spelar fotboll på rasten.
Viktor Kristiansson, Anton Carlsson, Elias Ulbl tittar på när Gustav Looft gör en avancerad nedtagning.Bild: Foto: Peter Frennesson
Det är inte läraren i sig, utan lärarens metoder, som avgör hur mycket eleverna lär sig.
– Vi borde vara mer nyanserade när vi säger att lärare gör skillnad. Forskning visar att effektiva lärare kan ge eleverna upp till fyra gånger större lärandevinster än andra lärare, säger Jan Håkansson, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitet i Växjö.
Han har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL, översatt och sammanfattat studien om vad som påverkar elevers studieresultat.
John Hattie, professor i utbildningsforskning på Nya Zeeland, har sammanställt resultaten av över 50 000 forskningsrapporter på över 80 miljoner elever, och sedan har olika åtgärder graderats på en skala.
– Vi vill ha bättre resultat i skolan. Vi vill finna vägar till att kommunerna kan förbättra saker. Det här kan användas i diskussioner om vad det är man vill satsa på i skolan, sade Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL när rapporten presenterades.
Så vad kan en effektiv lärare göra?
– Ett avgörande inslag är att lärare medvetet söker återkoppling från eleverna om vad de vet, kan, förstår och inte behärskar. Tydliga mål och kontinuerliga avstämningar mellan lärare och elev behöver finnas på alla lektioner, alla skoldagar, hela skoltiden, säger Jan Håkansson.
Regeringen har satsat pengar de senaste åren på vidareutbildning av lärare. Men att öka ämneskunskapen hos lärarna ger små vinster för eleverna. Snarare är det undervisningsformerna det borde sättas fokus på, enligt Jan Håkansson.
Den allra effektivaste vidareutbildningen, visar Hattie, är helt enkelt att videofilma lärares lektioner så att de efteråt får se på sig själva och förbättra undervisningen utifrån det.

Bäst och sämst för elevernas lärande

Så här läser du termometern: Ju längre upp något ligger, desto större effekt har det på elevernas lärande.
Varje sak är placerad enligt det samlade resultatet av många studier, som kan ha gett olika resultat och undersökt olika elever. Placeringen blir ett slags genomsnitt.
De olika sakerna är relativt varandra. Huvudsaken med placeringarna är att man tydligt ska kunna se vad som fungerar bra eller mindre bra, jämfört med andra slags åtgärder man skulle kunna ta till.
0.90 Formativ bedömning. Där läraren bedömer eleverna under tiden de arbetar med något i syfte att deras arbete ska bli bättre, istället för att ge ett omdöme när deras arbete är klart.
0.80 Lugn och ro i klassrummet.
0.74 Ömsesidig undervisning. Där eleven delvis övertar lärarens roll och eleverna till exempel kan bedöma varandras arbete.
0.73 Återkoppling på prestationer. Inte bara från lärare till elev, utan från elev till lärare så att läraren kan göra undervisningen bättre.
0.72 Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev.
0.59 Direkt undervisning. Ska inte förväxlas med sk katederundervisning. Kännetecknas av att läraren sätter tydliga mål, gör tydliga exempel på det eleverna ska lära sig, kontrollerar längs vägen att eleverna förstått, summerar och repeterar.
0.57 Hemmiljön. Stöttande föräldrar och intellektuell stimulans hemifrån.
0.55 Kamrathandledning
0.53 Kamratpåverkan. Om klasskompisarna pluggar, kommer du också att göra det.
0.44 Lärarens förväntningar.
0.43 Elevens självuppfattning
0.43 Skolstorlek. Ju fler elever från problematiska hem, desto mindre ska skolan vara för att vara "lagom".
0.40 Medeltalet. Så här mycket lär sig eleverna i genomsnitt. Allt som ligger under detta kan alltså ses som rätt ineffektivt.
0.37 Datorstödd undervisning. Själva datorn tillför lite, det avgörande är hur läraren använder den i undervisningen.
0.33 Medicinering. Har bättre effekt när det gäller beteendeproblem än för att få bättre kunskaper.
0.29 Hemläxor. Får bättre effekt med äldre barn och om läxläsningen är lärarledd.
0.28 Fysisk träning
0.23 Sommarskola
0.23 Ekonomiska resurser. Mängden pengar är inte det viktiga, utan hur de används.
0.21 Klasstorlek. Att minska klasserna ger inga stora vinster. Det avgörande, att läraren ändrar beteende med färre elever, verkar inte hända.
0.17 Aktiviteter vid sidan av undervisningen (som skolutflykter)
0.17 Familjestruktur. Skillnaden är liten mellan barn till ensamstående eller i kärnfamilj tex.
0.15. Problembaserat lärande. Metod som varit poppis i Sverige. Funkar bäst när elever redan har nått en viss kunskapsnivå.
0.15 Även barn som inte går i skolan alls lär sig i den här takten. Alla åtgärder vars effekt ligger under detta, betecknar John Hattie som rent kontraproduktiva.
0.12 Nivågruppering efter elevernas kunskaper.
0.11 Lärarutbildning. Här avses inte skillnaden mellan personer med eller utan lärarutbildning, utan mellan dem som har en hel lärarutbildning och de som inte har det (som i Sverige obehöriga lärare)
0.04 Åldersblandade klasser.
0.04 Elevkontroll över lärandet. Eleverna blir möjligtvis mer motiverade men lär inte mer.
- 0.16 Kvarsittning/gå om en årskurs
- 0.34 Byta skola
Gå till toppen