Inpå livet

De måste kämpa mot fördomarna

Han hade aldrig tänkt bli ihop med en thailändska.
Men under en resa till Thailand blev det så.

Bild: Foto: Anna Hållams
JÖNKÖPING. Det har gått fyra dagar sedan Linn Mahanin, 33 år, landade i Sverige när vi träffas i parets lägenhet i Jönköping. De har precis flyttat in och allt är inte uppackat. Vid köksbordet sitter de och äter spaghetti och köttfärssås efter Linns första dag på svenskkursen.
– Jag gillade läraren. Hon var mycket lugn och pratade långsamt så att man skulle hänga med, säger hon.
Förberedelserna inför hennes ankomst till Sverige har tagit mycket tid. Gustav Runemo, 24 år, har bland annat läst på nätforum om andra thai-svenska pars erfarenheter och sökt information på Migrationsverkets hemsida. Tidigare bodde han i ett studentrum som han med lite flyt lyckades byta till en tvårummare i centrum.
– Jag har lärt mig mycket om Sverige. Målet har varit att vi ska få det så bra som möjligt tillsammans, säger han.
Både Gustav Runemo och Linn Mahanin konstaterar att de gärna hade fått hjälp med introduktionen i det svenska samhället. Men varken på ambassaden, hos Migrationsverket eller i hemkommunen har de blivit erbjudna någon hjälp.
– Allt jag vet om Sverige är det som Gustav har berättat, säger Linn.
Det har gått knappt två år sedan de träffades i en bar i Ao Nang i södra Thailand. Ingen av dem trodde först att deras semesterromans var mer än just en romans.
Gustav Runemo var på väg till Au­stralien med en kompis när han träffade Linn Mahanin som också var på semester. Hans ressällskap ogillade redan från början att Gustav och Linn tillbringade mycket tid tillsammans. Gustav tror inte att han hade reagerat på samma sätt om hon hade varit från Sverige.
– Jag upplevde att han var ganska fördomsfull och tyckte att thailändarna bara var ute efter att blåsa oss på pengar, säger han.
Efter några veckor tillsammans sade de farväl till varandra. När Gustav Runemo var i Australien pratade han med Linn Mahanin i telefon varje dag. Till slut bokade han om sin biljett och reste tillbaka till Thailand.
På grund av ett askmoln över Europa blev tillvaron tillsammans förlängd med ett par veckor. I väntan på att det skulle skingras hyrde de en lägenhet i strandstaden Pattaya.
– Där hände något. Det kändes mer seriöst när vi gjorde vardagliga saker som att handla, laga mat och tvätta tillsammans, säger Gustav Runemo.
När han kom hem till Sverige bestämde han sig för att satsa på förhållandet. Därför jobbade han nattskift och sparade pengar för att kunna resa tillbaka. Samtidigt pratade de upp till fyra timmar i telefon varje dag.
Förra hösten var han tillbaka i Thailand. De hade pratat om att förlova sig, men Linn ville vara säker på att Gustav förstod att hon menade allvar. Därför gav hon honom en buddha­amulett i en halskedja som har gått i arv i hennes familj.
– Jag ville bevisa för honom att jag var seriös och inte ute efter hans pengar eller att få komma till Sverige. Dessutom bringar den honom lycka.
Tanken på en gemensam framtid i Sverige växte sig starkare. Linn Mahanin menar att det är svårt för pojkvännen att bli integrerad i det thailänds­ka samhället.
– Oavsett hur bra thailändska du pratar blir du betraktad som en utlänning, får betala högre priser och svårt att ta dig fram.
I Sverige har hon tänkt utbilda sig till undersköterska för att kunna jobba med att ta hand om äldre människor.
– Jag tror att det bidrar till att man själv får det bättre när man blir gammal. Det är en del av min kultur.
I våras fick Linn Mahanin uppehållstillstånd, tidsbestämt till två år med möjlighet till förlängning. Hon intervjuades på svenska ambassaden i Bangkok och Gustav Runemo skickade in allt han kunde komma på för att intyga att förhållandet var äkta.
– Jag kontaktade till och med mitt telefonbolag för att få ut en samtalslista på alla gånger jag ringt henne i Thailand.
Fördomarna mot paret finns i båda länderna. Gustav berättar att en del västerländska tjejer i hans egen ålder tittar snett på dem i Thailand. Oftast landar blicken på Linn.
– Med tiden har jag insett att det inte finns något jag kan göra åt det.
Linn säger att hon inte bryr sig om vad de tycker och tänker.
– Det spelar ingen roll vad andra tycker så länge jag vet att jag har min familj och mina vänner bakom mig.
När de var i Pattaya frågade några äldre västerländska män Gustav om deras förhållande var ”long time” eller ”short time”.
– Jag har förstått att det betyder om man tillbringar en hel natt med tjejen, eller bara har sex med henne. Det känns ju sådär.
I dag har Gustav Runemo ingen kontakt med sin gamla reskompis. Den bröts helt när han berättade att Linn skulle flytta till Sverige.
Han har fått höra från folk i omgivningen att han är tillräckligt snygg för att skaffa en svensk flickvän.
– Det bevisar ju bara fördomarna. Jag blev inte kär i Linn för att hon är thailändska, utan för att hon är den hon är, säger Gustav.
För att förbereda flickvännen på vad som kan vänta i Sverige har Gustav Runemo berättat för henne att det finns fördomar mot thailändska kvinnor.
– När de lär känna mig så förstår de att fördomarna inte stämmer. Det är synd att deras uppfattning bygger på allt som är dåligt med Thailand, säger Linn.
Gå till toppen