STOCKHOLM. Med över en miljon sålda skivor och ett tusental framträdanden sedan bandet Bo Kaspers orkester grundades 1991 har artistkarriären onekligen varit lysande. Men Bo Sundström har även mött motgångar.

– Det senaste året har jag upplevt stora sorger inom familjen. Jag tar en dag i sänder, säger han och sveper med blicken över vintagegitarrerna som hänger på kaféets väggar.

– En dag i sänder passar också mitt jobb – man vet ju aldrig om det blir en framgång eller ett fiasko. Som norrbottning tar jag både med- och motgångar med jämnmod. När det blir som jobbigast tänker jag på det Stora Miraklet: att vi finns till.

– Varje morgon när jag väcker mina barn får jag miraklet bekräftat, att hämta dem i skolan är som att få ett Nobelpris.

Ansiktet spricker upp i ett leende och genast är allt prat om sorg som bortblåst. Snarast påminner stjärnleendet om epitetet ”snälljazzens kung”. Ändå säger han sig varken vara kung, utpräglad jazzmusiker eller särskilt snäll.

– Människan är en ganska hemsk varelse – beräknande och rätt grym. Också i mig finns samma monster som i de värsta tänkbara mördare. Gudskelov har jag värderingar och annat som trycker ner monstret.

Bland värderingarna från uppväxten i den musikintresserade lärarfamiljen i Piteå finns hållningen att jobbet som musiker är ett fullgott yrke.

– Det gjorde att jag inte kände någon press att skaffa mig ett annat jobb. Självförtroendet det gav mig var avgörande för min karriär.

Chansen kom en kväll i de österrikiska Alperna. 21-årige Bo Sundström arbetade som diskare och blev erbjuden jobbet som barpianist. Skulle han våga språnget?

– Jag hade redan ett jobb som jag visste att jag klarade av. Då kom självförtroendet väl till pass.

Trots fyra lyckosamma månader vid pianot, följda av många försök inom musikbranschen, gick det ytterligare nio år innan Bo Kaspers orkester bildades. När det väl hände kändes det genast som att ”komma hem”.

Åren med bandet utmärks inte av ett omvälvande genombrott, utan av flera höjdpunkter.

Som första turnén då bandet slapp bära sina instrument, 1994, eller när de gick in på en restaurang i Trondheim där alla ställde sig upp och gav bandet en långsam ”amerikansk” applåd. Medgångarna tog han med jämnmod.

Namn: Bo ”Bosse” Sigvard Sundström, med artistnamnet Bo Kasper.

Aktuell: Fyller 50 år den 16 oktober.

Gör: Sångare i Bo Kaspers orkester.

Bor: Stockholm.

Familj: Gift med Lena sedan 1996, barnen Nim, 15 år, och Nona, 8 år.

Aktuell: ”Efter en avslutad turné är jag nere i ’gruvan’ igen och skriver nya låtar.”

Karriär i korthet: Sedan bandets debutskiva ”Söndag i sängen” 1993 har ytterligare åtta skivor givits ut, samt två skivor utanför bandet. Tillsammans med hustrun tävlade han i ”På spåret” och kom femma.

Firar: Med en stor fest med mycket musik.

Favoritsak: En vintagegitarr från 1937. ”Visst är 63 år bara en loska i universum, men när jag håller i gitarren kan jag inte låta bli att tänka på alla som hållit i den före mig.”