Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Skola utan läxor

På Rotundaskolan har man tagit ett beslut: det blir inga läxor. Skolan ska inte delegera ansvaret för barnens utbildning till föräldrarna. – Vi ser mycket negativt med läxor. Elever har olika förutsättningar. Alla föräldrar kan inte sitta ner med barnen och diskutera tjugo mattetal. Vi förstärker en ojämlikhet genom att skicka hem läxor, säger rektorn Linda Lindahl.

Natalie Sellin under en lektion på Rotundaskolan i Västerås.Bild: Foto: Peter Krüger
Skolan startade år 2000 i den gamla folkparken i Västerås. Dansrotundan finns fortfarande kvar. Scenen och dansgolvet, där varken dansskor eller barnafötter lyckats slita ner originalparketten, har blivit ett aulaliknande samlingsrum mitt i skolan. De gamla läktarna där folk kunde sitta och titta på de dansande, är omgjorda till klassrum med stora glasfönster in mot aulan. Den gamla restaurangen har blivit skolmatsal.
Skolans första rektor ställde läxfrihet som ett villkor för att hon skulle starta skolan, och hon hade flera olika skäl: Barnen skulle få jämlika villkor i sitt lärande. Både lärare och barn skulle slippa stress, kunna gå hem från sitt arbete och faktiskt vara lediga. Och det skulle vara rättvist: vuxna aldrig skulle acceptera att dag efter dag gå från sitt arbete med extrajobb med sig hem.
– Vi har också pratat mycket om vilken kunskapssyn vi vill förmedla. Ska kunskap vara något jag blir ålagd att göra, eller är det något som kommer inifrån och som jag gör på eget initiativ? säger Linda Lindahl.
För att eleverna ändå ska hinna med sitt skolarbete, har Rotundaskolans elever ungefär 45 minuters längre skoldag än de flesta andra skolor. Eleverna får generöst med lektionstid till eget arbete, samt extra studietid två eftermiddagar i veckan och sommarskola. En lärare finns alltid på plats.
Eget arbete i 8B betyder många olika saker; medan regnet öser ner utanför läser de böcker, pluggar engelskaglosor, ett fnissigt bord löser matteuppgifter, någon skriver en berättelse. Vid en av datorerna listar Philip Sistonen uppfinningar genom historien. Han har gått på Rotundaskolan sedan förskoleklass.
– Det är jättebra. Det är väldigt mycket utmaningar men inget som stressar sönder en. Man får bra med tid till det man ska göra, säger han.
Kompisarna från andra skolor tycker att det verkar jättelyxigt att han inte har några läxor.
– De brukar fråga hur vi hinner allt. Då svarar jag att det är så enkelt att vi får extra tid i skolan, säger Philip.
Klassen har eget arbete tre timmar i veckan, då eleverna jobbar i de ämnen de behöver för tillfället. Den som inte hinner med sitt arbete på skolan kan få ta med sig det hem.
– Men det händer inte ofta alls. Det kan vara om man ska läsa färdigt en bok eller så, säger Mathilda Persson.
Trots att forskningen visar att läxor ökar de sociala skillnaderna mellan eleverna, så fortsätter de flesta lärare att ge läxor. Och föräldrarna fortsätter att efterfråga dem. En ren ryggmärgsreaktion, för att det alltid varit så, tror Linda Lindahl och biträdande rektorn Johan Skage.
– Bilden är att kärnfamiljen sitter hemma vid köksbordet och diskuterar läxorna. Men är inte det en utopi? Är det så det ser ut? Det tror inte jag. Skolan och debatten har bara inte hängt med i den utvecklingen, säger Linda Lindahl.
På bildlektionen med 9C knarrar målbrottsrösterna med den självklara kaxighet som man har när man är äldst på skolan. Dagens uppgift är att måla över fotograferade tidningsbilder och blanda färgerna till exakta nyanser, så att till och med ansiktsfärgen blir rätt. Mix Megapol skvalar i radion medan eleverna plockar ut sina bildmappar och börjar blanda färger så det skvätter både hit och dit.
– Tänk på att akrylfärger inte går bort från kläderna! ropar läraren Helen Matsman.
Med ett papper framför sig så fullmålat av mörka färger att det är omöjligt att se om det en gång föreställt något, sitter Thea Alsing. Hon kom till den här skolan i sjuan, från en skola där "vi hade minst tio läxor i veckan", som hon säger. Men hon föredrar Rotundaskolan.
– Jag tror att vi hinner lika mycket som de flesta. Det är lite hårdare i skolan här och man får ta mer ansvar för det man gör, säger hon.
Läraren Helen Matsman får ibland frågor från kollegor på andra skolor hur hon kan bedöma barnen när de inte kan ha läxprov och prov?
– Det gäller att bedöma hela processen, inte bara vänta in slutresultatet. Vi ger väldigt sällan förberedda prov, men vi testar eleverna på annat sätt, med diagnostiska prov, inlämningar och redovisningar, säger Helen Matsman, som förutom bild har samhällsorienterade ämnen på högstadiet.
Argumenten för läxor är ofta två: Barnen lär sig att ta eget ansvar för sitt arbete. Och föräldrarna får en insikt i vad barnen gör i skolan.
Rotundaskolan sköter ansvarstagandet genom att eleverna till stor del själva får planera sitt arbete i skolan. Och föräldrarna håller man kontakt med både genom elevernas loggböcker och ett eget nätverk där lärarna är flitiga med att skriva om hur det går för barnen.
Rotundaskolan har blivit ifrågasatt under åren. Lär sig barnen verkligen något i skolan? undrar rektorskollegorna från andra skolor.
Där talar siffrorna sitt tydliga språk. Andelen behöriga elever till gymnasiet ligger mycket högre än genomsnittet, trots att många barn med olika diagnoser söker sig till skolan.
– Vi vet att det går bra på gymnasiet för våra elever. De kommer tillbaka och säger att de har fortfarande inga läxor, åtminstone inte hemma, för de gör läxorna i skolan. Och det är ju precis så vi vill att det ska fungera, säger Linda Lindahl.
Biträdande rektorn Johan Skage tycker att läxfriheten ett sätt för skolan att klara av sitt uppdrag, att ge eleverna tillräckliga kunskaper.
– För att dra det till sin spets, så kan man säga att om man ger eleverna läxor, är det som att säga "vi klarar inte av det här uppdraget, alltså måste vi involvera hemmet i att göra en del av vårt uppdrag". Men vi vill ta det från andra hållet – vi ska klara vårt uppdrag, och så kan föräldrarna vara mamma och pappa, säger han.
Andra pedagoger och rektorer känner sig nästan lite anklagade när ämnet läxor kommer på tal. De skulle kunna ta bort det, men de har omedvetet valt att ha det, och när man väl börjar prata om det så har de plötsligt något de måste försvara. Ett argument är att en lärare ska ha sin frihet i klassrummet och lägga upp sin undervisning som den vill, utan rektors inblandning. Men Johan Skage tycker inte resonemanget håller.
– Det handlar mycket om pedagogiskt ledarskap idag, att rektor ska kunna lägga sig i vad lärarna gör. Vi ser en koppling till det, det här är ett sätt för oss att utöva pedagogiskt ledarskap, säger Johan.
Men de känner ändå hur inställningen har vänt. Idag väljer föräldrar Rotundaskolan på grund av läxfriheten. Ingrid Westlund, docent på Linköpings universitet och läxforskare, har hört om fler skolor som beslutat om att inte skicka hem läxor.
– Långsamt men säkert sipprar insikten in att läxor inte är oproblematiskt. Föräldrar tror i allmänhet att en bra skola är en skola som har mycket läxor. Dessa skolor vänder på det och säger att de är en så bra skola att de inte behöver skicka med eleverna arbete hem.
Gå till toppen