SARAJEVO. På skakiga videobilder vandrar mannen till synes lugnt fram och tillbaka med vapnet i händerna. Han har svart, tovigt skägg och korta byxor, två attribut som förknippas med salafism – en mycket sträng rörelse inom islam.

Plötsligt hörs ett skott och mannen faller till marken. Flera svartklädda specialpoliser rusar till honom och han förs iväg till sjukhus med en skottskada i ena benet.

Det var vid 16-tiden i går eftermiddag som mannen öppnande eld med ett kalasjnikovliknande vapen. En bosnisk polisman som vaktade ambassaden skadades svårt, enligt bosniska medieuppgifter.

Den misstänkte tillät förbipasserande att hjälpa den skadade till säkerhet.

– Han sa att han inte vill göra sina muslimska bröder illa. I stället krävde han att amerikanerna skulle komma ut, säger vittnet Smail Zigic till en bosnisk tv-kanal.

Skytten ska ha sagt att han vill angripa ambassaden ”för det Amerika gör mot muslimer”.

Enligt flera bosniska medier är han 23 år och född i Novi Pazar, en stad i Serbien med stor muslimsk befolkning. Han har bott i Wien, varifrån han utvisades efter att ha avtjänat fängelsestraff för rån. Han befann sig Gornja Maoca, en bosnisk by som pekas ut som salafisternas fäste i Bosnien, när 600 poliser slog till och grep sju personer i februari i fjol. Efter det ska han åkt tillbaka till hemstaden Novi Pazar ”för att sprida islam”.

Om 23-åringen agerade ensam var ännu oklart i går. Samtliga bosniska politiker fördömde dådet. Men det dröjde inte länge innan skottlossningen blev till slagträ i den inrikespolitiska debatten.

Politiker i den serbiskdominerade delen av Bosnien påpekade att ”wahhabiterna (sunnitiskt ortodoxa muslimer) är ett hot mot Bosniens säkerhet”, som Aleksandar Džombić, premiärminister i den serbiska delrepubliken uttryckte det. Bosniakiska (bosnienmuslimska) politiker, och framförallt stormuftin, ledare för bosnienmuslimer, har anklagats för att tona ner problemet med de radikala muslimerna.

– Stormuftins strategi har varit att inte stöta bort dessa grupper. Inte bara den sekulära allmänheten utan även islamiska teologer har kritiserat det. Men det kan ha gjort att en militarisering har hindrats, säger Armina Omerika, doktor i islamologi och verksam vid universitetet i Bo­chum i Tyskland.

Hon är född i Bosnien och forskar om de radikala muslimska grupperna i hemlandet.

Den strikta tolkningen av islam kom till Bosnien under 1990-talet. Några hundra mujahider, islamistiska krigare, oftast arabiskt ursprung, åkte dit för att slåss på bosniakernas sida i kriget.

När freden kom fortsatte de konservativa lärorna att spridas via humanitära- och utbildningsgrupper, oftast sponsrade av saudiska pengar.

Efter 11 september 2001 slogs bosniska myndigheter mot dessa grupper. Vissa har splittrats och dragit sig undan, bland annat till Wien och Novi Pazar-regionen i Serbien. Men då var flera Bosnienfödda personer redan i ledande ställning.