Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Föräldrastöd ska hjälpa barn med sjuka syskon

Många barn som har ett sjukt syskon drabbas av psykiska problem. Forskare i Lund och Malmö ska nu utveckla en metod att hjälpa dessa barn och deras föräldrar.

När ett barn blir sjukt eller skadas drabbar det hela familjen. Om pappa och mamma inte orkar med att vara föräldrar fullt ut slår det även mot friska syskon.
– Som en kollega till mig uttryckte det; Sjuka barn har inga syskon, säger utvecklingspsykologen Elia Psouni, lektor vid Lunds universitet och Högskolan i Kristianstad.
Men alla familjer drabbas inte lika hårt. Hur kan man finna de som är i riskzonen?
Ett skånskt forskningsprojekt söker nu svar på den frågan. Det leds av Elia Psouni tillsammans med Lars Dahlin, överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och professor i handkirurgi.
De två forskarna betonar att barn och ungdomar som har syskon med kroniska sjukdomar är extra flexibla och hjälpsamma. Samtidigt kan de vara hårt pressade. Många syskon söker sig till psykiatrin för att få hjälp med stress, ångest, och depressioner. De kan vara tillbakadragna, aggressiva eller lida av skuldkänslor: Varför drabbade detta mitt syskon, och inte mig?
Elia Psouni menar att relationerna inom familjen är avgörande för hur syskonen mår under och efter familjekrisen. Om föräldrarna orkar finnas till för alla sina barn, och kan tolka barnens signaler, blir problemen mindre.
– Utifrån syskonets perspektiv spelar det kanske inte så stor roll vad barnet drabbats av. Det avgörande är hur mycket plats problemet tar i familjen.
Studien har två mål: att urskilja vad som gör att vissa familjer står väl rustade medan andra löper stor risk att få problem, och att ta reda på vilket stöd som behövs.
– Om någon gav mig 5 miljoner kronor i dag för att stötta familjer med kroniskt sjuka barn, skulle jag inte veta hur vi bör använda dem mest optimalt. Det ska vi ta reda på, säger Elia Psouni.
Forskarna intervjuar nu föräldrar och syskon om hur de mår, hur de uppfattar relationerna inom familjen och hur kontakten med vården fungerar. Intervjusvaren kommer att användas för att utveckla en metod som redan används på flera håll i världen för att hjälpa familjer med andra typer av svårigheter.
Den bygger bland annat på att barn och föräldrar filmas och samspelet mellan dem analyseras.
Med stödsamtal, konkreta instruktioner och träning får föräldrarna hjälp att utvecklas.
Metoden har tidigare visat sig fungera bra. De vuxna mår bättre och blir ett bättre stöd för sina barn, och effekten håller i sig även när träningsperioden är slut.
Enligt Lars Dahlin har de här familjerna ett hårt pressat schema med många besök hos sjukvården, ibland fler än vad föräldrarna riktigt orkar med. Ofta är de friska syskonen med på sjukhuset.
– Tidigare fokuserade jag bara på det sjuka barnet under besöken. Men sedan vi startade studien har jag börjat vända mig till syskonen också, presentera mig för dem och se till att ha ögonkontakt med dem när jag förklarar saker. Det kan se ut som att de sysslar med sitt men de lyssnar, absolut, säger Lars Dahlin.
Totalt ska 300 familjer studeras, i 5 olika grupper. Det är familjer som har ...
... nyfödda barn med förlossningsskada; hjärnblödning eller syrebrist....
... nyfödda barn med skada på armens nerver (plexusskada) som leder till förlamning i hand eller arm.
... barn från 5 år och uppåt, med någon av skadorna ovan och med friska syskon i åldern 7–18 år.
... barn med diabetes, med friska syskon i åldern 7-18 år.
... barn med reumatisk sjukdom, med friska syskon i åldern 7–18 år.
I de två sista grupperna ska man undersöka hur familjen påverkas av att barnet fötts friskt och fått sjukdomen först efter några år i en normal familjesituation. Forskarna har börjat rekrytera familjer i de första fyra grupperna. Bakom studien står Elia Psouni vid Lunds universitet och Lars B. Dahlin vid SUS.
Gå till toppen