Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Att skriva gör livet spännande

Ramhandlingen i ”Istället för att bara skrika” kretsar kring nyblivna gymnasisten Andrea som öppnar …

Ramhandlingen i ”Istället för att bara skrika” kretsar kring nyblivna gymnasisten Andrea som öppnar ett brev adresserat till hennes mamma, ett hotbrev som antyder att Andreas döda pappa skulle vara skyldig avsändaren pengar. Andrea börjar nysta i saken tillsammans med sin syster och en kompis. Och upp till ytan bubblar det outtalade och bortträngda som framför allt mamman inte vill prata om.
– Boken handlar mycket om hur Andrea ska kunna ta plats och sätta ord på sina känslor. Hon har alltid varit den medlande parten, trängd mellan sin mamma och äldre syster.
Elin Nilsson har tidigare sagt att ”Istället för att bara skrika” är det minst självbiografiska hon någonsin har skrivit, men visst finns det likheter med huvudkaraktären.
– Det här med att sätta ord på sina känslor har varit ganska stort för mig, men det går snabbare för Andrea än det gjorde för mig.
Elin Nilsson beskriver sin bok som en lågmäld deckare med mycket språkglädje.
– Jag har aldrig varit intresserad av stora handlingar, jag vill hellre ha det mer odramatiskt. När jag började med boken tyckte jag att jag hade fastnat i en stil. Jag ville testa om en dramatisk handling kunde tillföra mitt skrivande något. Spännande saker hände och det blev väldigt roligt.
Elin Nilsson beskriver sig själv som en del av en grupp ungdomsboksförfattare med starka och roliga huvudpersoner som hon saknade när hon själv växte upp.
– När jag läste ungdomsromaner var inte karaktärerna så jätteroliga och visade inte så mycket av sin personlighet. Egentligen ville jag skriva något mystiskt. Jag tänkte mycket på vad jag gillade när jag var yngre, som Maria Gripe och Cannie Möller. Jag har läst mycket av Haruki Murakami, han är ju mystisk. Men jag är så himla socialrealistisk så det blev spännande istället.
”Istället för att bara skrika” har knappt landat i bokhandeln, men ett nytt projekt strävar efter att komma ut ur sin linda.
– Jag får se vad som blir av det. Jag är intresserad av fasader som man håller upp för sig själv och andra. Att undersöka sin egen fasad går igen i mitt skrivande.
I höst har Elin Nilsson börjat plugga till gymnasielärare i svenska. Att konfronteras med uttråkade tonåringar oroar inte det minsta.
– Jag har själv varit en blasé tonåring, väldigt blasé faktiskt. När jag kom på att jag ville bli lärare kändes det jättebra. Det kommer inte att bli någon picknick, man måste ha skinn på näsan. Men jag tror också att det kommer att bli jätteroligt.
Bland det mest spännande Elin Nilsson vet är att läsa utkast och obearbetade texter. Och hon har en yrkesmässig plan.
– Jag tror mycket på att låta eleverna skriva själva och låta dem läsa varandras och andra ungas texter. Det var så jag började skriva. Jag tror att det är ganska svårförståeligt för vuxna, man tror att det är bättre att läsa färdiga författare. Att jobba med och diskutera första utkastet-texter är en rolig, kreativ process.
Ålder: 25 år.
Uppvuxen: Knislinge.
Bor: Östra Sorgenfri, Malmö.
Gör: Utbildar sig till gymnasielärare i svenska.
Aktuell: Debuterat som ungdomsboksförfattare med ”Istället för att bara skrika”.
Önskar sig i julklapp: Smink och böcker.
1. ”Pappa Pralin” av Anna Jörgensdotter.
2. ”Oskyld” av Åsa Ericsdotter.
3. ”Battle” av Sara Villius.
4. Tonårsfavoriten: ”Felicias ö” av Cannie Möller.
5. Manlig författarfavorit: Göran Tunström.
Gå till toppen