Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Sluta ljuga om julen"

Jul och lucia är gamla högtider som först i efterhand fått religiös prägel. Håll de kristna inslagen borta från skolornas firande så att alla kan delta, skriver Patrik Lindenfors, forskare i evolutionsbiologi, och Christer Sturmark, ordförande för Humanisterna.

Det lackar mot jul. På skolor runt om i Sverige tänds det ljus i vintermörkret. Man förbereder för luciatåg. Det är stämningsfullt och mysigt. Jul och lucia är högtider som alla barn borde kunna vara med på; barn till kristna föräldrar och till muslimska föräldrar, barn till troende och till ateister.
Det behövs en ljushögtid för att lysa upp i vintermörkret.
Men en del föräldrar med annan religion vill inte att barnen ska fira ”kristna högtider”. Vissa föräldrar som är ateister finner det kristna budskapet oetiskt och menar därför att det är opassande med konfessionella inslag i skolan. Måste därför alla barn avstå ifrån att fira jul och lucia i skolan?
Det här bygger på ett rent missförstånd. Julen är bara delvis en kristen högtid. Det är därför ganska magstarkt att stoppa allt julfirande för att en del konfessionella inslag är olämpliga.
Lite bakgrund:
Det är inte alls säkert att Jesus föddes på juldagen – det äldsta firandet av Jesu födelsedag man känner till är från Egypten på 200-talet, men då var det den 20 maj man firade. På andra ställen firade man Jesu födelsedag den 19 eller 20 april, eller den 28 mars, eller den 6 eller 10 januari.
Man har helt enkelt ingen aning om när Jesus föddes.
Dock firade man i Rom Saturnaliafestivalen sent i december. Det fanns även en festival den 25 december med namnet Natalis Invicti – den obesegrades födelsedag. En passande dag att förlägga den egna gudens födelsedag till, tyckte en del kristna potentater. För vem var mindre besegrad än Jesus? Så mer än 300 år efter Jesu död flyttade därför de kristna makthavarna firandet av Jesu födelsedag till den 25 december.
Den här bakgrunden är väl känd bland kyrkohistoriker – all information ovan är hämtad ur den Katolska encyklopedin. Inom Humanisterna har vi nu flera gånger uppmärksammat den felaktiga historieskrivningen, vilket har bemötts med suckar och stönanden från kristet håll:
”Det spelar väl ingen roll när Jesus egentligen föddes, vi kan väl fira när vi vill?”
Eller:
”Det vet väl alla.”
Men ”alla” vet sannerligen inte. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) utropade till exempel i en intervju förra året att skolbarn ska lära sig på djupet varför man firar jul, och ville med det argumentet försvara de kristna inslagens plats i skolan.
I år har Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund skrivit i en debattartikel att ”om inte också det har gått någon tjänsteman på skolverket förbi, så firar vi jul därför att Jesus föddes i ett stall för 2 000 år sedan”.
Sanningen spelar roll, vad kristna debattörer än påstår. När två svenska ministrar hävdar att vi måste acceptera konfessionella kristna inslag i den allmänna skolan på grund av en felaktig historieskrivning så spelar sanningen väldig roll.
När kristendomen kom till Norden firade man redan något som kallades ”jul”. Den fornnordiska julens tidpunkt på året var ingen tillfällighet. Vintersolståndet – årets kortaste dag – är precis i faggorna. I Norden finns det då verkligen anledning att fira: det har vänt, ljuset kommer åter.
Samma sak med luciafirandet som även det har rötter i firandet av ljusets återkomst. Under den sista tiden som den julianska kalendern gällde i Sverige var lucianatten årets längsta natt. Kopplingen till ett obskyrt sicilianskt helgon som stack ut sina egna ögon är bara ännu ett försök att kristna en folkfest.
Förmodligen tror de flesta människor som Björklund och Hägglund att orsaken till att man firar jul ”egentligen” är Jesu födelsedag. Vore det inte en sant kristen gärning att värna om sanningen i den här frågan istället för att fortsätta bära falskt vittnesbörd?
Det nutida julfirandet är en mosaik av hopplockade delar, både äldre och yngre än de kristna inslagen. Julskinkan är vikinga­tida. Tomten är en kombination av ett helgon från nuvarande Turkiet, S:t Nikolaus, och den svenska gårdstomten. Traditionen med klädd julgran hämtades från Tyskland, medan den svenskaste av alla traditioner – det rituella Kalle Anka-tittandet klockan tre – bara går tillbaka till 1960. Och så vidare.
Jul och lucia är därför inte alls bara kristna högtider, utan helgdagar som hör till årstiden. De angår alla människor. I den karga nordiska vinternatten behövs högtider som minner om ljus och generositet.
Julen är inte exkluderande utan alla kan vara med i firandet, oberoende av religiös tillhörighet eller livsåskådning. Om man håller sig till sanningen är lucia- och julfirande i skolan inga som helst problem. Men ge de kristna inslagen ledigt, de kan den som vill lägga till därhemma.
Julfirandet tillhör alla.
PATRIK LINDENFORS
CHRISTER STURMARK
Gå till toppen